Trendspaningar inom mat, produktion och hållbarhet inför 2018 gör i denna artikel ett nedslag i mat som business: Lönsam hållbarhet, Integrated Pest Management och Chefugees är några som drar nytta av de skarpaste affärssinnena, de klokaste av bondepraktika och människors kärlek till mat. Här är några av mina insikter. Vad är dina? (Och så här ser cashewfrukten ut – läs mer i artikeln om vad man kan göra med den istället för att bränna den som avfall…)

Allt ska trendspanas så här års, och så även vad som händer inom mat, produktion och hållbarhet. Jag har valt att dela upp min trendspaning i fyra kategorier i lika många bloggartiklar: Agtech och Foodtech, Mat som Business, Produktutveckling och Beteende. Här kommer andra artikeln, Mat som business.

Mat som Business

  • Lönsam hållbarhet – jättarna visar vägen 

    Vad har Coca Cola Company, PepsiCo och Nestlé gemensamt? Säkert mycket, men det som är i fokus här är deras affärsstrategi som stavas lönsam hållbarhet inom ramen för mat som business.

    Coca Cola blev det första Fortune 500-bolag som återbördar allt vatten som de använder. Enligt detta CNN-inslag med Bea Perez, Chief Sustainability Officer för Coca-Cola, motsvarar återbördandet av vatten 115% av det de använder i sin dryckestillverkning. Hårt ansatta av såväl den tidigare extremtorkan som allmänhetens protester, tvingas den här typen av besparande åtgärder fram – en vinst för samhälle och miljö och för bolag samtidigt.

    PepsiCo skickar ut sina spanare på jakt efter nya, spännande och hållbara ingredienser att använda i sina produkter. Cashewäpplet är frukten som omger cashewnöten som vi äter som snacks, mellanmål och ingrediens i matlagningen. Den blev till tonvis med matavfall innan PepsiCo beslöt sig för att testa att blanda juicen från dem i sina produkter. Genom att köpa cashewäpplen får PepsiCo en billig råvara, matavfallet/matsvinnet minskar radikalt från odlingarna och bönderna får mer betalt för det de odlar.

    Nestlé är själva att betrakta som en av fanbärarna inom området som inom forskningen fått namnet Creating Shared Value. De har till och med ett Nestlé CSV Prize, som syftar till att kunna skala upp innovativa projekt, program eller bolag med positiv inverkan på samhälle och miljö. De brottas med en skandal känd hos allmänheten sedan 40 år tillbaka och som de fortfarande får förhålla sig till. Men det de gör idag för att bidra positivt till samhälle och miljö visar att lönsam hållbarhet är en driver för bra affärer. Vinnarna i senaste tävlingen 2016 blev Agro-Hub i Cameroon, som underlättar för livsmedelsproducenter att nå sina hållbara marknader, och Natural Extracts Industries i Tanzania, som producerar naturliga smakämnen från vanilj, apelsin och kakao.

    Viktigt att komma ihåg för den som är ny inom begreppet Creating Shared Value, CSV, är att denna strategi inte lägger någon värdering i produktportföljen som sådan, ett bolags historia eller produkternas hälso- eller miljöpåverkan per se. Bolag inom till exempel läsk, bilindustri och kemi kan alltså mycket väl befraktas som framgångsrika inom hållbarhet även om deras produkter som sådana inte alltid är att betrakta som hälsosamma eller miljövänliga. Vi har en marknad att förhålla oss till, och så länge som människor vill dricka läsk, köra bil och driver på kemikalieanvändningen inom allehanda industrier, så får vi arbeta runt detta genom att innovera processer och ofta lagstifta om förändring – och helst ska resultatet bli en driver för lönsamhet hos respektive bolag för att ge incitament för att fortsätta arbeta hållbart. För att låna ett citat från Fredrik Franke på PwC: “Girighet kan bli lösningen på dagens utmaningar.” Lyssna gärna på min podintervju med honom här i Mat och Marginaler, avsnitt 61

  • Servering med kalorimeny

    Att hitta kaloriförteckning på maten i smörgåsdelin, finrestaurangen eller snabbmatsstället är kanske ingen nyhet i sig. En del idkade har upplyst sina gäster om mängden energi i maten ett bra tag i Sverige. I USA har det funnits på mänga ställen ganska länge. Men nu kommer det att bli ännu tydligare hur mycket varje portion bidrar med till energiintaget. Att kalla det trend är möjligen att sträcka ordets betydelse, eftersom det i där snarare är lagstiftningen som håller på att tvinga fram detta bland många av aktörerna inom restaurangbranschen. Men det kanske är något vi bör förhålla oss till oavsett.

    I takt med att övervikten ökar så ökar också antalet måltider vi äter utanför hemmet. (Om det är en kausalitet eller bara en korrelation får epidemiologerna och klinikerna kivas om.) Enligt Newhope äter hur som helst amerikanerna en tredjedel av all sin energi utanför hemmet. Att upplysa om energimängden anses kunna bli en del av arsenalen av vapen mot övervikt och fetma. Även i Sverige tycks det vara trenden, åtminstone i pengar räknat. Enligt SCB spenderade vi i genomsnitt 80 kr/person och månad mer på restaurang år 2015 än 2007 och landade på ca 840 kr. Kaloriupplysning kanske behövs, men min personliga uppfattning är att också näringstäthet bör bakas in i en sådan. Det kanske kan få bli nästa trend…

  • Integrated Pest Management som business

    IPM, eller integrated pest management, är ett fint ord för en gammal fin hederlig bondepraktika i modern, vetenskaplig tappning. Den tolkningen vågar jag mig på utan att själv vara lantbrukare. Med hjälp av goda kunskaper inom ekologi, jordbruk och skadebekämpning kan man använda naturens självgående mekanismer för att få effektiva skördar, minska behovet av konventionella bekämpningsmedel och bidra till biologisk mångfald. Inom systemet med IPM kan exempelvis skadlig svamp bekämpas med marktäckare, grödor väljas för sin goda motståndskraft mot sjukdomar, och hål och sprickor i byggnader täckas för rent fysiskt för att förhindra insekter och råttor från att komma in och äta och förorena skörden.

    IPM är inte ett steg mot det som idag kallas “organisk” odling, poängterar en mycket läsvärd artikel i The New Food Economy. Det handlar snarare om en process som både konventionellt och organiskt jordbruk kan använda för att i ännu bättre samklang med naturen odla maten.

  • Chefugees

    Kärleken till mat finner inga gränser, som det heter. Det är affärsidén bakom det här konceptet – Chefugees. Flyktingar från världens alla hörn får en möjlighet att genom det här projektet hitta arbete och tjäna sitt uppehälle, beskriver The New Food Economy i artikeln om projektet med det passande namnet Displaced Kitchens. Kan konceptet Chefugees vara något för Sverige för att främja integration, medvetenhet om andra människors situation och samtidigt driva intäkter till såväl individ och näringsidkare som staten? Finns det redan? Tipsa mig gärna!

Saknade du något i den här spaningen på Mat som Business? Tipsa mig gärna! Du når mig på anki@ankisundin.se. Och lämna gärna en kommentar här i bloggen om du vill.