Svensk mat: 5 starka skäl till att behålla produktion och öka exporten

SVENSK MAT. Ursprung, hälsa och smak är tre starka kvalitetsrelaterade köpsignaler för konsumenter. Dessutom står svensk mat för hög livsmedelssäkerhet och god djuromsorg. En relativt låg klimatpåverkan och en låg antibiotikaanvändning är också starka skäl till att behålla svensk livsmedelsproduktion. Det borgar samtidigt för en exportmöjlighet som ökar marknaden ytterligare för våra livsmedelsproducenter.

Vad signalerar svensk mat?

Fem faktorer som är starka för svensk mat är

• hög kvalitet
• hög livsmedelssäkerhet
• relativt låg klimatpåverkan
• låg antibiotikaanvändning
• god djuromsorg

Det är viktiga försäljningsargument när exporten av svensk mat nu ska öka. Livsmedelsverket kom nyligen ut med ett pressmeddelande som tar upp just denna ambition: Gemensamt förslag för att öka Sveriges matexport och matturism.

Svenskproducerad mat viktigast när vi handlar mat

Enligt en redogörelse från Livsmedelsföretagen (1) är svenskt ursprung den enskilt viktigaste faktorn när vi i Sverige handlar mat – det uppgav 48% av de tillfrågade konsumenterna. 42% uppgav också att det var viktigt att maten är hälsosam, och 36% ansåg att smakupplevelsen var viktig för att de skulle köpa maten.

Sammantaget ringar det in tre starka kvalitetsrelaterade köpsignaler för svensk mat – ursprung, hälsa och smak. Svenska livsmedel håller vidare en hög kvalitet och borgar för en hög livsmedelssäkerhet, något som också är erkänt utomlands. Det betyder att exportmöjligheterna för svenska livsmedel borde vara ännu större än den är idag.

Svensk, ren mat starkt försäljningsargument

Nyligen kom ett pressmeddelande från Livsmedelsverket som uppger att kött, fisk, ägg, mjölk och honung inte innehåller några otillåtna läkemedelsrester och också har halter av tungmetaller och andra föroreningar som ligger långt under gränsvärdena i EU.

Det är verkligen resultat som vi ska vara stolta över. För industrin betyder det samtidigt lönsam hållbarhet. Det är en faktor som börjar sålla agnarna från vetet inom inte minst livsmedelsindustrin.

Djuromsorg och låg antibiotikaanvändning viktigt mervärde

Den höga djurvälfärden inom köttindustrin är ytterligare ett mervärde för svensk mat. Jag säger inte att Sverige är perfekt, särskilt inte om man tittar på den konventionella kyckling- och grisuppfödningen. Det finns en utmaning med att uppfylla djurens naturliga behov till en rimlig nivå. Men jämfört med andra länder (även inom EU) ligger vi långt före. Vi behandlar inte djur icke-terapeutiskt med antibiotika, och när antibiotika väl behövs så är vi jämfört med i många andra länder mycket restriktiva. Det är något att trycka på nu när Sverige satsar på att öka exporten.

Det finns alltså en god potential för en ökad export av svenska livsmedel

Trots det är andelen exporterande livsmedelsföretag är mindre än inom övrig industri, enligt Livsmedelsverket. Det beror sannolikt på att reglerna för export än så länge är snåriga, något som jag gissar ställer till det framför allt för mindre aktörer. Min bedömning är att det växer lågt hängande hållbarhetsfrukter här.

Svensk mjölk klimatvänlig

Svensk mjölk är klimatvänlig. Klimatpåverkan från svensk mjölkproduktion ligger 44% lägre än det globala genomsnittet, enligt Helena Lindmark Månsson vid LRF Mjölk i en debattartikel i Göteborgsposten (2).

Om den siffran ligger i någon sanningshärad, så understryker det att produktionen av svensk mjölk och exporten av densamma om något borde öka, inte minst av hållbarhetsskäl.

Jag är självklart medveten om att alla inte håller med, och jag respekterar att det finns många dimensioner på mjölkproduktion som tål att diskuteras. Men om vi pratar klimatpåverkan behöver vi lyfta blicken en aning. Produktion av vegetabiliska livsmedel har ofta och av många skäl förvisso lägre klimatpåverkan än den animaliska livsmedelsproduktionen. Det vi dock inte får bortse från är att vi inte rättvist kan jämföra t.ex. mjölk med sojadryck eller andra ”mjölkalternativ” enbart ur ett klimatperspektiv. Vi producerar mat för näringens skull, och kan vi få ut maximalt med näring för varje enhet av klimatpåverkan så har vi gjort en hållbarhetsvinst, som jag ser det. Du får gärna protestera här om du är av en annan uppfattning.

Så kan vi väga klimatpåverkan mot näringsinnehåll

För en tid sedan intervjuade jag Annika Smedman, forskare och nutritionist vid LRF Mjölk.

Hon ingår i forskargruppen som står bakom ett mycket intressant klimat-närings-index, det så kallade Nutrient Density to Climate Impact-indexet. Oaktat att indexet säkert på många sätt fortfarande behöver förfinas, så kan vi tack vare det ta ett stort steg på vägen mot att kunna jämföra livsmedel ur olika livsmedelskategorier med varandra ur såväl klimat- som näringsperspektiv.

Jag och min dåvarande podkollega Jill Holmström genomförde en podintervju med Annika Smedman där vi pratade om bland annat detta index. Här förklarar Annika NDCI-indexet ytterligare och hur man skulle kunna använda det när man utvärderar näringsvärde i förhållande till klimatpåverkan.

Slaktavfall blir svenskt, ekologiskt guld

Men det är inte bara den svenska mjölkindustrin som har hållbarhetsvärden. Att använda resurser som tidigare har betraktats som slaktavfall för att producera god och näringsrik mat är något som verkligen har tagit snurr på senare tid, även i Sverige.

Här har vi inte minst uppstickaren Scandiavian Organics, vars vd Nils Wetterlind medverkade i en podintervju med mig: MM 041: Minskat matsvinn med Scandinavian Organics – Slow food, Fast.

I avsnittet berättar han om deras affärsidé – att använda ekologiska värphöns och köttben från nöt och förvandla det till maträtter såsom hönsköttbullar, buljong och bolognese. Det företaget kommer redan efter två år att redovisa svarta siffror. Med tanke på det berg av råvaror för en sådan produktion som finns torde exportmöjligheterna för den sortens livsmedel vara mycket stora – inte minst mot bakgrund av att begrepp som svenskt och ekologiskt slår högt även utomlands. Det pratar vi också om i podavsnittet.

Matsvinn en lönsam resurs

Sist men inte minst har vi matsvinnet som också bara ligger och väntar på att omvandlas till guld. Enligt Nils Wetterlind slängs idag 30-40% av all potatis och 25-30% av alla morötter och lök idag. Jag skulle gärna vilja se siffror på andra svenska grödor, såsom äpplen, sädesprodukter och liknande.

Även andra länder har fått upp ögonen för att deras eget matsvinn är att betrakta som resurs, vilket är mycket positivt globalt sett. Flera stora insatser görs nu för att minska det och därmed dess klimatpåverkan, samtidigt som det bringar mer intäkter till producentleden. Dock klingar fortfarande svensk kvalitet högt. Det gör att åtminstone jag gärna skulle vilja se någon våga sig på ”Swedish apple juice, exclusively made from ugly fruits”.

Creating Shared Value och svensk matexport

Det finns stora möjligheter att skapa gemensamt värde, shared value, för intressenter inom svensk matexport. En ökad export öppnar också upp för innovationer i matsvinnsfrågan. Den höga kvaliteten som förknippas med svensk livsmedelsproduktion kan komma konsumenter i andra länder till godo i ännu större utsträckning och kan dessutom agera som inspiration. En ökad export av svensk mat innebär så klart också en tryggare arbetsmarknad med fler arbetstillfällen. Icke att förglömma är också biologisk mångfald som är en positiv effekt av betande djur. I Sverige har vi ju ett beteskrav, som inte finns i alla länder. Det är ytterligare ett mervärde som säkert appellerar till den medvetna konsumenten. Listan på fördelar med svensk mat och export av densamma kan göras lång.

Därför ska vi behålla svensk livsmedelsproduktion – och öka exporten

Sammanfattningsvis borgar svensk mat för minst fem starka skäl till att behålla svensk livsmedelsproduktion och öka exporten:

• hög kvalitet
• hög livsmedelssäkerhet
• relativt låg klimatpåverkan
• låg antibiotikaanvändning
• god djuromsorg

Vad är din uppfattning om svensk mat och ambitionerna att öka svensk matexport? Kommentera gärna nedan!

Källor:

1: Marie Söderqvist, vd för Livsmedelsföretagen, i ett anförande på Märkningsdagen 151201

2: Att sluta dricka mjölk räddar inte miljön. Debattartikel i Göteborgsposten.

För dig som vill lyssna eller läsa mer

Lyssna gärna på Mat och Marginaler. Nytt ca 15 minuter långt avsnitt varje måndag kl 05.00.

Mat och Marginaler – podden med fokus på lönsam hållbarhet inom livsmedelsindustrin

Relaterade podavsnitt i Mat och Marginaler

MM 002: Är mjölk ett bra livsmedel ur ett närings- och klimatperspektiv?
MM 041: Minskat matvinn med Scandinavian Organics – slow food, fast

Relaterade artiklar på Anki Sundins blogg

Mjölk – det vita giftet?
Klimatvänlig och näringsrik mat

Kommande föreläsningar

31 januari 2016 – 13-14:30 Den perfekta träningsmaten – Gävle, på Söders källa – anmäl dig till anki@ankisundin.se

Fotocred: kaboompics.com