SaftglasSka vi ha sockerskatt i Sverige? Sockerskatten i Mexiko pekar på att konsumtionen av sockersötad läsk minskar drastiskt om man höjer priset, även måttligt. Men det visar sig att framgången inte bara har med sockerskatt att göra.

Sockerskatt har sedan flera år tillbaka debatterats både i Sverige och utomlands, och min position har alltid varit att sockerskatt är en intressant metod att prova för att minska sockerintaget om

  1. det finns vetenskapliga belägg för att hävda att en skatt på socker fungerar, dvs minskar konsumtionen av socker, och
  2. de intäkter som följer av en ökad skatteintäkt till staten används för punktinsatser för fortsatta och bevisat fungerande hälsofrämjande åtgärder.

GrisVi förstår inte vårt eget bästa

Vi kan inte bara förlita oss på att folk, det vill säga vi, ska kunna fatta rätt beslut för vår hälsa utifrån information och kunskap vi har. Jag vågar påstå att det inte finns någon åtminstone i Sverige som inte vet att en överkonsumtion av energi ökar risken för ohälsa. Vi behöver politiska och ekonomiska styrmedel för att hjälpa människor att välja lite mer rätt i vardagen. Och när jag säger ”rätt” här, så menar jag utifrån ett hälsoperspektiv.

Sockerskatt i Mexiko verkar framgångsrik

I Mexiko är konsumtionen av läsk den näst högsta i världen. Det är bara USA som ligger före. I Mexiko är också förekomsten av fetma enorm, inte minst bland barn. Några skrämmande uppgifter:

  • Övervikt och fetma var 33% bland barn (2-18 år) och 70% bland vuxna (varav hälften är obesa, dvs feta per definition) mellan år 2000 och 2006
  • Övervikt och fetma nådde 72% bland vuxna år 2012
  • Konsumtionen av sockersötade drycker motsvarade 163 liter per person år 2011, alltså 4,4 dl per dag.

(Colchero MA et al, 2016).

2014 införde Mexiko en skatt på sockersötade drycker och ”flera energitäta livsmedel”. Under ett år följde man upp konsumtionsstatistiken i städer med fler än 50 000 invånare och jämförde den med hur det såg ut år 2012.

Analysen i den mexikanska undersökningen inkluderade 205 112 hushållsmånader över 6253 hushåll.

Deltagarna i undersökningen delades upp med avseende på ålder, kön och socioekonominsk status och hushållen klassades utifrån tillgångar (t.ex. antal badrum i bostaden, antal socrum, antal fordon) samt utbildningsgrad hos ”head of the household”.

Man tog också hänsyn till arbetslöshetsstatistiken i delstaten samt nivån på minimilönen.

Sockerskatt minskar läskinköp

Sockerskatt minskar läskinköp

Den sträckade röda linjen motsvarar det förväntade inköpet baserat på konsumtionsmönstret innan skatten infördes, medan den gröna motsvarar det faktiska konsumtionsmönstret efter att skatten infördes. Källa: Colchero MA et al, 2016.

Sockerskatt minskar läskinköp med 17%

Bland hushåll med lägst socioekonomisk status sjönk inköpen av sockersötade drycker med som mest 17,4% (genomsnitt 9,1% minskning), medan inköpen bland hushåll med medel och hög socioekonomisk status minskade med i genomsnitt 5,5-5,6%. Under samma period ökade inköpen av osockrade drycker (läsk med artificiella sötningsmedel, men framför allt kolsyrat och icke-kolsyrat vatten) med 4%. Skatten motsvarade 10% ökning av priset.

Lägre konsumtion av socker om höjt pris?

Vi vet inte vad som kommer att hända med konsumtionen av läsk på längre sikt än ett år utifrån den mexikanska undersökningen. Författarna lyfter upp motsvarande undersökningar på tobak, alkohol och illegala droger som pekar på att effekten av en prisförändring ökar på sikt, vilket är positivt. Om det kan översättas till sockersötad läsk återstår att se. Det finns två huvudsakliga resultat, som jag ser det. Antingen vänjer man sig vid det ökade priset och återgår till sitt vanliga köpbeteende, eller så förändrar man sitt köpbeteende långsiktigt genom att minska sina inköp. Diskussionen utifrån Colchara (2016) gör gällande att även små prisskillnader kan påverka inköpen. Det går tvärt emot det resultat som Linda Thunström kom fram till i sin avhandling kring skatter på livsmedel. Här undersöker hon förvisso inte läsk, utan frukostflingor, bröd och potatisprodukter. Hennes resultat pekar på att små prisskillnader inte ger någon större effekt på konsumtionsbeteendet.

Mexiko är inte Sverige

Om resultaten från den mexikanska undersökningen ska vara verkligt intressanta för oss, måste resultaten gå att överföra till svenska förhållanden. Det låter sig självsagt inte göras hur som helst. Huruvida vi skulle få en minskning av inköpen av sockersötad läsk i Sverige även med marginella prishöjningar kan vi inte utläsa från den mexikanska studien. I vilket fall som helst är det intressant att notera att sockerskatt gått hand i hand med minskade inköp av sockersötad läsk där.

Sockerskatt inte hela sanningen

FundersamI Mexiko verkar det alltså som om sockerskatten var kopplad till ett minskat inköp av sockrade drycker. Men om vi tar just Mexiko som exempel ska vi vara medvetna om att det en sockerskatt inte varit den enda ingrediensen i kampen mot övervikt och fetma. En massiv informationskampanj för att höja medvetenheten, stora hälsovårdsinsatser och politiska och ekonomiska styrmedel utgör det åtgärdspaket som man sjösatte. Här var sockerskatt en av flera åtgärder, däribland restriktioner kring reklam riktad mot barn, etiketter på mat och tillgång på mat i skolor (OECD, 2014).

Dåligt genomslag för traditionella informationskampanjer

LärarinnaDet är lockande att tro att enbart informationskampanjer i den form vi är vana att se dem inte heller skulle ge några imponerande resultat. I Så förändrar vi konsumenternas köpbeteende, avsnitt 55 av Mat och Marginaler, tog jag upp just hur hälsobudskap vanligtvis förmedlas. Det vanligaste felet vi gör, utifrån en garvad marknadsförares ögon (i det här fallet Daniel Vennard), är att utforma strategier i form av ganska släta eller målgruppsförvridna kampanjer. Jag refererar i avsnittet till Daniel Vennards kartläggning av hur lejonparten av kampanjer för att minska folks köttkonsumtion hittills sett ut. Det är antingen:

  1. Utbildning från myndigheter för att förändra folks kost
  2. Information från miljöaktiva grupper kring miljö eller djurrättsinformation från djurrättsaktiva grupper
  3. Uppmaning att undvika konsumtion, ofta från veganska grupper

Vennard konstaterar krasst att utbildning och information inte är tillräckligt, och att en uppmaning att förändra sitt köpbeteende helt missar sitt mål om man lyfter fram värden som inte har med individen att göra (dvs djuretik, i det här fallet).

Shift wheel en modell för förändrat köpbeteende?

Så vad behöver vi göra? Vennard har konstruerat Shift Wheel, som baserar sig på framgångsrika kampanjer för förändrat köpbeteende.

  1. Mimimera disruption. Fokuserar på upplevelsen, gömma förändringen eller bilda beteende i marknaden där beteendet inte tidigare funnits.
  2. Sälja en övertygande fördel.
  3. Maximera medvetenheten.
  4. beteendet som företagen vill åstadkomma att framstå som socialt eftertraktansvärt medan alternativet framstår som socialt oacceptabelt.

Själv uppfattar jag punkt 3 ovan (maximera medvetenheten) som det som myndigheter och intressegrupper försöker åstadkomma, men i det här fallet utgår jag från att det handlar om sätt som har varit mer framgångsrika än de som Vennard identifierat tidigare.

Ohälsa med affärsmöjligheter för 20 miljarder kronor per år

Den statistik över övervikt och fetma som finns att tillgå i Sverige gör gällande att direkta och indirekta kostnader för övervikt och fetma uppgår till runt 20 miljarder kronor per år. Det betyder att affären som förhindrar uppkomsten av övervikt och fetma är värd lika mycket. Men jag är inte naiv. Jag inser självklart att vi inte kommer att nå 0% övervikt eller fetma bland befolkningen i Sverige. Dock sätter det en siffra på vad den än så länge outnyttjade kakan i Sverige är värd, i bara kostnadsbesparingar. Den som kommer till mig och säger att det är dyrt att satsa på hälsa har i så fall ingen aning om hur dyrt det är att inte satsa på det.

Är sockerskatt lösningen?

Sockerskatt har visat sig vara kopplat till en positiv utveckling av inköpsmönstret av sockersötad läsk i Mexiko. Bland flera andra krafttag skulle det kunna vara en del av lösningen på en eskalerande ökning av övervikt och fetma, möjligen även i Sverige. De långsiktiga effekterna av just en sockerskatt känner vi inte till, men tillsammans med hälsofrämjande åtgärder som når en bred massa av befolkningen skulle det kunna vara värt att prova.

Dock ser jag i så fall gärna att de inkomster som inkommer till staten i form av extra skatter på utvalda livsmedel går till just hälsofrämjande åtgärder och inte försvinner ned i något svart ekonomiskt hål.

Vad tycker du?

Vad tycker du? Är sockerskatt något som vi borde prova i Sverige? Varför/varför inte? Kommentera gärna.

Jag har tidigare skrivit om sockerskattdebatten i bl.a:

Förbättra livsmedelsutbudet på idrottsserveringarna, del 1-3

Sockerskatt hållbar lösning på övervikt?

Relaterade podavsnitt:

Så får vi konsumenterna att förändra sitt köpbeteende, avsnitt 55 i Mat och Marginaler

Relevanta artiklar i andra kanaler:

More evidence soda taxes work in Mexico. 

Källor:

Calchero MA et al. Beverage purchases from stores in Mexico under the excise tax on sugar sweetened beverages: observational study. BMJ 2016; 352. tillgänglig från http://www.bmj.com/content/352/bmj.h6704

Obesity update, OECD, 2014. Tillgänglig från http://www.oecd.org/health/Obesity-Update-2014.pdf

Thunström L. Food consumption, paternalism and econmic policy. Avhandling 2008, Umeå universitet.  Tillgänglig från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:141717/FULLTEXT01