sockerskatt för att minska fetma 4 Sockerskatt för att minska fetma. Den strategin väljer nu Storbritannien och vi kan i DN läsa om skatt ska införas på läskedrycker som innehåller mer än 5 gram socker per deciliter, skriver Jesper Wallén i Coca-cola tror inte på sockerskatten. Sockerskatt har debatterats tidigare. Låt oss titta på vad en sockerskatt skulle innebära.

Mexiko har sockerskatt

I Mexiko har sockerskatt redan implementerats och utvärderats. Läs gärna mer om detta i min egen artikel Sockerskatt minskar läskinköp med 17%. Inför man ett ökat pris på sockerstinna livsmedel, så är två scenarier möjliga. Antingen vänjer konsumenten sig vid det ökade priset och fortsätter att köpa en given vara som vanligt, eller så förändrar man sitt köpbeteende långsiktigt genom att minska sina inköp av just den varan. Innan vi ropar hej och tror att sockerskatt är lösningen på ohälsan, ska vi dock komma ihåg att det var flera faktorer som spelade in i Mexikos fall. Sockerskatten är nämligen långt ifrån den enda insatsen man har gjort – även om det är den som gärna lyfts fram i media. Det gjordes samtidigt en massiv informationskampanj för att höja medvetenheten. Även stora hälsovårdsinsatser samt politiska och ekonomiska styrmedel ingick i det åtgärdspaket som man sjösatte. Här var sockerskatt alltså en av flera åtgärder.

Sockerskatt för att minska fetma i Mexiko – detta hände

sockerskatt för att minska fetma 2Bland hushåll med lägst socioekonomisk status sjönk inköpen av sockersötade drycker med som mest 17,4% (genomsnitt 9,1% minskning). Inköpen bland hushåll med medelhög och hög socioekonomisk status minskade med i genomsnitt 5,5-5,6%. Under samma period ökade inköpen av osockrade drycker (läsk med artificiella sötningsmedel, men framför allt kolsyrat och icke-kolsyrat vatten) med 4%. Skatten motsvarade 10% ökning av priset. Källa: Colchero MA et al, 2016.

Detta vill Storbritannien göra

Sveriges Radio Ekot har en kort sammanfattning i en video kring var Storbritannien nu vill göra. Sammanfattningsvis handlar det om ett införande av skatt på läskedrycker som innehåller mer än 5 gram socker per 100 milliliter till 2018. Tiden tills dess ska vara för företag att ställa om sig, menar beslutsfattarna. Värt att veta i sammanhanget är att det inte är enbart konsumenten som drabbas av skatten, utan det tillkommer en extra avgift som producenterna av exempelvis läsk ska stå för. Man räknar med att dra in 6 miljarder kronor på denna skatt- och avgiftssatsning, och dessa ska bland annat användas till satsning på idrott i skolan, meddelar George Osborne, finansminister i Storbritannien. Motståndet lät inte vänta på sig. I Walléns artikel i DN kan vi läsa ett citat från The Guardian, där Coca-Colas chef i Storbritannien uttalar sig:

– Vi tror inte att sockerskatten är rätt väg att gå. Vi debatterar inte problemet, vi debatterar lösningen. Det finns inte fakta som bevisar att en sockerskatt fungerar för att ändra folks beteende, säger Leendert den Hollander, Coca-Colas chef i Storbritannien.

Sockerskatt kan vara ett bra ekonomiskt styrmedel OM…

Min position har alltid varit att sockerskatt är en intressant metod att prova för att minska sockerintaget om

  1. det finns vetenskapliga belägg för att hävda att en skatt på socker fungerar, dvs minskar konsumtionen av socker, och
  2. de intäkter som följer av en ökad skatteintäkt till staten används för punktinsatser för fortsatta och bevisat fungerande hälsofrämjande åtgärder.

Därutöver kvarstår utmaningen att definiera vad som ska beskattas och inte. Ska läsk och sötad yoghurt likställas för att båda innehåller socker? Vilken mängd ska vi definiera som ohälsosam? Och vad ska betraktas som socker i sammanhanget – bara tillsatta raffinerade kolhydrater (t.ex. vanligt socker), eller alla mono- och disackarider?

Så fungerar vi som konsumenter

sockerskatt för att minska fetma 2Det är nog ytterst få som inte känner till att överkonsumtion av energi ökar risken för ohälsa. I avsnitt MM 055: Så förändrar vi konsumenternas köpbeteende har vi tittat närmare på vad det är som påverkar konsumenten. Det som INTE verkar fungera så effektivt är:

  1. Utbildning från myndigheter för att förändra folks kostintag
  2. Information från miljöaktiva grupper kring miljö, eller djurrättsinformation från djurrättsaktiva grupper
  3. Uppmaning att undvika en viss konsumtion, ofta från veganska grupper

Däremot verkar det finnas mer att hämta om man istället bygger sin kampanj på något av följande:

  1. Minimera disruption. Fokuserar på upplevelsen, gömma förändringen eller bilda beteende i marknaden där beteendet inte tidigare funnits.
  2. Sälja en övertygande fördel.
  3. Maximera medvetenheten.
  4. beteendet som en given aktör vill åstadkomma att framstå som socialt eftertraktansvärd medan alternativet framställs som socialt oacceptabelt.

Detta är de huvudsakliga delar som bygger upp modellen Shift Wheel, av Vennard med kollegor.

Lyssna/läs mer kring de konkreta livsmedelsexempel som finns med i avsnittet här.

Så gör vi i Sverige

Den statistik över övervikt och fetma som finns att tillgå i Sverige gör gällande att direkta och indirekta kostnader för övervikt och fetma uppgår till runt 20 miljarder kronor per år. Det betyder att affären som förhindrar uppkomsten av övervikt och fetma är värd lika mycket. Sockerskatt är inte dock är aktuellt i Sverige. I Expressen, med rubriken Sockerskatt inte aktuellt i Sverige kan vi läsa (artikel skriven av Hanna Jakobson):

– Det är ingenting vi tittar på just nu. Men det ska bli intressant att följa hur det utvecklas i Storbritannien, säger folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström.

Shared value för sockerskatt stavas innovation och ökad folkhälsa?

Låt oss ändå leka med tanken på att vi skulle införa en sockerskatt i Sverige. Vad finns det för gemensamma värden, shared values, att destillera ur ett sådant ekonomiskt styrmedel?

För livsmedelsföretagen skulle det betyda att man skulle behöva satsa mer på innovativa lösningar för att deras produkter skulle fortsätta att smaka lika gott men bli mindre sockerstinna. Och då pratar jag bortom artificiella sötningsmedel, som en del konsumenter ändå väljer bort. Snarare är det något i stil med den umamiprodukt som har fått ersätta salt i maten som jag avser här. Vad finns det för motsvarighet på den söta sidan – något som smakar sött, är att betrakta som “naturligt” och ändå är energifri eller nära nog energifri?

Skulle det betyda något positivt för dem som kommer att stå för odlingen av råvaran för den produkten? Vad skulle det innebära för sockerodlarna? Och, slutligen men kanske avgörande för oss konsumenter, vad skulle det betyda för viktutvecklingen i samhället?

En sockerskatt skulle faktiskt kunna betyda en nödvändig ökad innovation bland livsmedelsföretagen, även om många aktörer nog skulle komma ur den stormen hårt tilltufsade eller till och med tvingas lägga ned sin hela eller delar av sin verksamhet eller produktportfölj.

Relaterat material på temat sockerskatt

Jag har tidigare skrivit om sockerskattsdebatten i bland annat

Förbättra livsmedelsutbudet på idrottsserveringarna, del 1-3

Är du intresserad av att veta vad CSV (creating shared value, lönsam hållbarhet) kan göra för ditt företag?

Kontakta mig gärna på anki@ankisundin.se eller ring under kontorstid på 0707-29 26 33, så bokar vi ett förutsättningslöst möte för att diskutera vad Creating Shared Value kan göra för ditt företag.