pod om hur offentlig sektor tjänar pengar på lönsam hållbarhetSlow cities och andra initiativ ger lönsam hållbarhet inom offentlig sektor. Vill du veta mer om Economic Gardening, Slow Cities eller varför inte om Sveriges egna ekokommuner? Då välkomnar jag till veckans Mat och Marginaler, avsnitt 54.

 Slow Cities visar vägen

Heike Mayer och Paul L Knox är professorer på Urban Affairs and Planning program vid Virginia Tech. De har skrivit en artikel på Planetizen som handlar om hur småstäder kan bli tillväxtzoner och öka livskvaliteten för invånarna. De nämner bland annat Cittaslow-rörelsen med sina mer än 80 småstäder runt om i världen som är certifierade som sk ”Slow Cities”.

Cittaslow rörelse med Slow cities

Cittaslow rörelse med Slow cities

Cittaslow är en spinoff på Slow Food-rörelsen, som startade i Italien 1989 i protest mot utbredningen av snabbmat. Slow cities förbinder sig att öka livskvalitet och hållbarhet genom att uppfylla en 54 punkter lång lista av kriterier. De genomgår också kontinuerliga certifieringar för att säkerställa att de svarar mot kraven i rörelsen. Slow Cities återfinns i Italien, Tyskland, Schweiz, Österrike, Sydkorea och Australien. Cittaslow sprider inte bara goda idéer utan ska också hålla koll på borgmästare och statsråd.

Robertsfors gott exempel

I samma artikel nämns Robertsfors, 6 mil norr om Umeå, som en av de mest imponerande småstäderna. I Sverige har vi ett nätverk av ekokommuner, som innefattar mer än 100 kommuner och därmed mer än en fjärdedel av Sveriges befolkning. Varje svensk ekokommun arbetar för en hållbar framtid och samarbetar med varandra. 1995 bildades paraplyorganisationen Sveriges Ekokommuner, SEkom, som utarbetade en uppsättning av indikatorer för att mäta framstegen mot hållbarhet i svenska städer.

Robertsfors är en av de mest ambitiösa eftersom det strävar efter att bli fullständigt hållbart inom fem år.

Ekostadsrörelsen sprider sig också. North-American eco-municipality network bildades 2005 och flera småstäder i Wisconsin, Pennsylvania, New Hampshire och Minnesota använder det svenska ramverket. Små städer vinner på att engagera stadsbefolkningen och utveckla gräsrotsrörelser som också involverar de mindre samhällena runt omkring, skriver Mayer och Knox.

“Ekonomisk trädgårdsskötsel” – exempel på små städers potential

"Economic gardering" Foto lånat från Zinnia garden

“Economic gardering” Foto lånat från Zinnia garden

Små städer kan vara föredömliga exempel när det kommer till hållbar lönsamhet. I Littletown i Colorado strävar man efter ekonomisk tillväxt genom ett program som de kallar ”Ekonomisk trädgårdsskötsel”, Economic gardening. Istället för skattelättnader och liknande åtgärder tar man hjälp av kompetens i form av lokala entreprenörer och små företag och har genom samarbete med dessa lyckats fördubbla antalet arbetstillfällen sedan programmet startade. Principen för ekonomisk trädgårdsskötsel har spridit sig över USA och representanter träffas en gång per år för att utbyta idéer och delta i debatter.

Offentlig sektor med nytänkande och samarbeten – mer att läsa

Slow cities, Beacon Towns, Transition Towns och Creative Cities är exempel på hur städer, samhällen och kommuner kan samarbeta med varandra för att öka den ekonomiska tillväxten och livskvaliteten. Mayer och Knox som har skrivit artikeln på Planetizen har också skrivit en bok i ämnet som heter Small Town Sustainability: Economic, Social, and Environmental Innovation.

Svenska Ekokommuners hemsida kan man läsa om satsningar såsom giftfri förskola, titta på webbsända goda exempel runt om i landet och forskningsprojektet Hållbar kommun- och regionsutveckling som är ett samarbete med Blekinge Tekniska Högskola.

Men även på megastadsnivå händer det intressanta saker. C40 Climate Leadership Group är ett nätverk av megastäder med ambitionen att minska utsläppen av växthusgaser. C40 består av 78 medlemsstäder runt om i världen. Mer om C40 Climate Leadership Group går att läsa bland annat på Wikipedia. Det är en grupp borgmästare från olika länder som har tagit saken i egna händer och arbetar tillsammans för att förbättra sina klimat-KPI.

Även hos Sustainable Citites Collective finns intressant fakta. Särskilt denna artikel om där man tittar på infrastruktur: Transforming Transportation 2015: Turning Momentum Into Action.

 

Har du något exempel från offentlig sektor som borde tas med?

 

Värd: Anki Sundin. anki@ankisundin.se, tfn 0707-29 26 33

Jingle: LofiLeif

Kommande föreläsningar:

23 jan 2016: Den perfekta träningsmaten. Växjö.
Plats: B-ROOM (Regementsgatan 9), alt PM Hotel (Västergatan 10), Växjö. Anmälan till B-ROOM eller program@b-room.se senast 17 jan.

31 jan 2016: Den perfekta träningsmaten. Gävle. Söders källa.
Anmälan till anki@ankisundin.se senast 22 jan