proteinrik matProteinrik mat med stor potential? Att äta insekter kan verka avlägset för de flesta svenskar. Men visste du att över 80% av världens befolkning redan äter näringsstinna och proteinrika insekter som en del av kosten varje dag? Tanken på att sätta tänderna i en syrsa eller larv får oss kanske att rynka på näsan, men det finns vinster att hämta. Inte minst smakmässigt. Faktiskt.

Insekter på menyn är ingalunda något nytt, om någon mot förmodan levde i den villfarelsen. I Sydafrika äter man insekter med majsgröt och i Kina mumsar man på bilarver om man vill hålla sig viril. Sauterade vattenfluglarver, kanderad gräshoppa och getingkex läskar japaner. Trollslända står på menyn på Bali och i Latinamerika uppskattar man cikada, tarantlar och myror.

Vad händer om vi skulle börja äta insekter istället?

Vi kommer nog inte att ersätta kött, fisk och fågel med insekter. Men framtiden är här. Det innebär att även inom EU och i Sverige kommer vi inom en snäv tidsram se livsmedel som är helt eller delvis baserade på insekter. I några länder i EU är det redan tillåtet att saluföra insekter som mat, och det finns ingen anledning att tro att Sverige kommer agera annorlunda, särskilt när EU-lagstiftningen blir tydligare. Jag diskuterar detta med Johanna Tanhuanpää, marknadsanalytiker på Invenire, där vi också kommer in på vad insektsmarknaden måste göra för att gå från nisch till mainstream. Avsnittet med Johanna heter MM 048: Från nisch till mainstream. Om insektsmarknaden.

Insekter i siffror – en resurssnål kandidat

  • Ett enda hektar land kan producera minst 150 ton insektsprotein per år. Det kan jämföras med sojaodling, som genererar ett knappt ton protein per år på samma landyta (PROteINSECT).
  • Grisar producerar 10-100 ggr mer växthusgaser per kilo kroppsviktsökning än mjölbaggslarver.
  • Globalt producerades 720 miljoner ton djurfoder år 2010 (International Feed Industry Federation). Insekter kan komplettera foderbasen av soja, majs, säd och fiskmjöl.
  • Omvandlingen från foder till kött varierar kraftigt beroende på vilket djur det handlar om och vilket foder man använder. I ett typiskt amerikanskt produktionssystem behövs följande mängd foder för att ett djur ska gå upp ett kilo i vikt (Huis, 2013):
    • 10 kg för nöt
    • 5 kg för gris
    • 2,5 kg för kyckling
    • 1,7 kg för syrsa
  • Justerat för ätbar vikt (eftersom hela djuret oftast inte kan ätas), blir fördelen med insekter ännu mer framträdande. Upp till 80% av en syrsa kan ätas och brytas ned i magtarmkanalen, jämfört med (van Huis et al, 2013):
  • 55% för kyckling och gris
  • 40% för nöt

Insekter är proteinrik mat

Näringsvärdet för insekter varierar från art till art, men även från stadium till stadium. Insekter genomgår ju ett antal stadier från ägg till vuxen. Generellt sett är dock insekter mycket rika på protein och innehåller värdefulla fettsyror, samt såväl vitaminer som mineraler. Det finns insekter som har lite mindre av några nödvändiga näringsämnen, vilket gör att en varierad kost i vanlig ordning är att föredra framför en ensidig.

Producenterna tjänar pengar medan miljö och klimat är vinnare: Shared Value

Vilka gemensamma värden skapas? Vinnarna i insektsätandet är inte minst miljö och klimat. Med vattensnålare framställning av mat, mindre växthusgaser och mindre krav på sojaodling skulle vi kunna tillgodose en stor del av energi- och näringsbehovet åt en ständigt växande befolkning till en mindre kostnad, både ekonomiskt och miljö- och klimatmässigt.

Djuretiskt skulle det vara en vinst, eftersom färre djur skulle födas upp inom industrin. I Sverige har vi idag en hårdare djurlagstiftning än i många andra länder, men även här har vi en lång bit kvar att gå innan alla produktionssystem kan betraktas som djuretiskt försvarbara – om det ens är möjligt. Är du mer intresserad av svensk mat, föreslår jag ett besök till Svensk mat: 5 starka skäl till att behålla produktion och öka exporten

Vattensnålt att odla insekter

Matinsekter - proteinrik mat och snålare vattenåtgångVattenkonsumtionen är en utmaning inom djurbruket. Att producera 1 kg animaliskt protein kräver 5-20 ggr mer vatten än att producera 1 kg spannmålsprotein, en siffra som närmar sig 100 om man också tar med i beräkningen att produktionen av foder kräver vatten. Detta koncept kallas ”virtuellt vatten”.

Konsumtion av virtuellt vatten per kg kött:

  • Kyckling: 2300 liter
  • Fläsk: 2500 liter
  • Nöt: 22 000 liter (i vissa fall så mycket som 43 000 liter)

Motsvarande siffra för insektsodling finns i dagsläget inte, men bör vara betydligt lägre. Exempelvis är mjölbaggar är mer torktåliga än nötboskap (van Huis et al, 2013).

Lönsam hållbarhet i insektsodling

Vi närmar oss sakta men säkert smått ofattbara 9-11 miljarder människor på jordklotet till år 2050. Insikten att resurserna vi har att tillgå är ändliga är en affärsmöjlighet för företag som vågar bana väg för nya produkter. 

Odlat grödor har vi gjort i flera tusen år, och på olika platser runt om i världen har man funnit olika sätt att skydda sina odlingar mot diverse hot såsom parasiter, sjukdomar, köld och torka. Inom det ekologiska jordbruket används exempelvis nyckelpigor för att bekämpa bladlöss som annars med liv och lust mumsar i sig vad som bjuds och lämnar återstoden åt den förtvivlade bonden. I det moderna jordbruket används som bekant ett otal bekämpningsmedel för att skydda mot parasiter och öka avkastningen.

Ett elegant sätt att gifta ihop ett miljövänligt sätt att skydda grödorna på och samtidigt producera ännu mer mat är att göra som i Mexico. Här använder man gräshoppor för att hålla skadeinsekter stången (Lallanilla M, 2013). Då undviker man giftiga bekämpningsmedel, samtidigt som gräshopporna själva utgör en näringsrik del av kosten hos lokalbefolkningen.

Och som om inte det vore elegant nog kan de även sälja gräshoppor som de själva inte konsumerar och på så vis få ytterligare en inkomstkälla. Det här är ett typexempel på att skapa gemensamma värden, creating shared value, CSV. I min podcast, Mat och Marginaler, fokuserar jag på CSV inom livsmedelsbranschen och menar att det här är framtidens sätt att göra bra business – att tjäna pengar samtidigt som man tillgodoser behovet hos många fler intressenter än ”bara” aktieägarna. Det är lönsamt och hållbart på samma gång.

Vill du veta mer om vad CSV är och hur ditt bolag kan tjäna på att ta fram en CSV-strategi? Jag hoppas att du vill lyssna till några avsnitt och har du inte den tiden, så läs gärna shownotes – det tar bara några minuter.

MM043: Intervju med Josefin Strömberg, vd för Qvicket

MM041: Intervju med Nils Wetterlind, vd för Scandinavian Organics

Därför hittar vi inte insektsbaserad mat i affärerna redan nu

Inom EU har vi en och samma lagstiftning, men den tolkas olika från land till land. Sverige har valt en mer försiktig tolkning och håller fortfarande på ett förbud. I Nederländerna och Frankrike är det redan tillåtet att sälja insektsbaserad mat. Med tanke på de utmaningar vi står inför med livsmedelsförsörjning och tillgång på rent färskvatten, är den här typen av näringsrik och proteinrik mat av intresse. Insekter kan bli ett livsmedel att räkna med, men för att stå pall för konkurrensen med andra livsmedel behöver insektsmarknaden vässa sina erbjudanden. Hur ska värdeerbjudandet för matinsekter se ut? Varför ska vi äta insekter? Det här pratar jag också om med Johanna Tanhanpää från Invenire i avsnitt MM 048: Från nisch till mainstream?

Vem har hakat på trenden?

proteinrik mat logga qvicketRedan har vi trendsättare i Sverige. Qvicket går i bräschen med syrsmjöl, som man kan använda som vilket mjöl som helst – pannkakor och bröd kan göras betydligt mer proteinrika med en sådan produkt än med vanligt mjöl. Även Hakuna Mat som är baserade i Göteborg är pionjärer på marknaden. Tyvärr är båda idag belagda med saluförbud i väntan på den nya EU-lagstiftningen.

I USA har man kommit längre. Här frodas redan företag som Exo, Chapul, Big Cricket Farms och Six Foods.

 

Därför är matinsekter i antågande

De många fördelarna med matinsekter i den vardagliga kosten stavas allt från miljö och klimat till djuretik och ekonomi. Näringsmässigt är det insekterna proteinrik mat och utmärkta komplement till vanliga köttbullar, korv och liknande processade livsmedel, och ekonomiskt finns en stor vinst att göra här. Det som behövs nu är att de nya reglerna kring matinsekter slår igenom på nationell nivå – något vi kan se fram emot kommer att ske inom några år – och sedan är det fritt fram för aktörer på den marknaden att ta sina konsumenter med storm.

 

Fler rapporterar om matinsekter

Det som också visar på att matinsekter trendar just nu, om än i sin linda, är att de uppmärksammas på olika håll. Här kommer några exempel.
Hos Nordfalks kan du läsa följande inlägg: Nicole Taboul: Därför är insektsmat framtiden.
Stockholm Direkt har en artikel Ny kritik mot stadens kokbok efter recept på insekter
mitti har nyligen rapporterat följande: Förbjudet att äta insekter

 

Källor:

FAO: Edible insects. Tillgängligt från: www.fao.org/forestry/edibleinsects

Lallanilla M. 7 insects you’ll be eating in the future. LiveScience.

van Huis et al: Edible insects. Rapport från FAO, 2013 (pdf).

PROteINSECT

 

Kommande föreläsningar:

23 jan 2016: Den perfekta träningsmaten. Växjö.
Plats: B-ROOM (Regementsgatan 9), alt PM Hotel (Västergatan 10), Växjö. Anmälan till B-ROOM eller program@b-room.se senast 17 jan.

31 jan 2016: Den perfekta träningsmaten. Gävle. Söders källa.
Anmälan till anki@ankisundin.se senast 22 jan