Naturliga vs onaturliga kosttillskott

Jag får ofta frågan om naturliga kosttillskott är bättre än syntetiska eller konstgjorda. Frågeställarna avser med begreppet ”naturlig” vitaminer, mineraler och andra näringsämnen som framställts ur en naturlig källa såsom olika växtdelar. Vice versa betyder i det här sammanhanget konstgjort något som framställts på lab med olika kemikalier.

Allt är kemikalier
För att kunna närma oss frågeställningen är det först och främst viktigt att klargöra att allt är uppbyggt av kemiska ämnen. Ett schampo utan kemiska ämnen kan inte vara något schampo, ens om det påstås vara ett naturligt schampo. Vanligt vatten är som bekant uppbyggt av de kemiska ämnena väte och syre, och varje dag äter du ett helt spektrum av kemiska ämnen, även om du är en av dem som bara äter kravmärkta livsmedel utan tillsatser.
Så ”kemiska ämnen” betyder inte per definition något som är dåligt eller syntetiskt eller på annat sätt främmande för kroppen.
Om vi med kemikalier menar ämnen som är framställda på ett laboratorium av kemister, börjar vi närma oss kärnan i diskussionen. Sådana ämnen kan vi kalla för konstgjorda eller syntetiska. Dock måste inte sådana vara sämre för kroppen i alla avseenden än dem vi gärna kallar för naturliga.

Skeptiker om vad som är naturligt

I vår pod Mat och Marginaler har vi i avsnitt 19 haft förmånen att intervjua Lautaro Arino, moderator för Vetenskap och Folkbildnings Facebooksida. Lautaro ger här sin syn på vad vi ska, kan och bör betrakta som naturligt.

Vitaminer och mineraler är bundna – lite kemi för den vardagsintresserade

Problemet vi har med vanliga, syntetiska kosttillskott är att många vitaminer och mineraler är bundna till salter eller andra molekyler som är svåra för kroppen att bryta ned. Saltdelen från ett näringsämne måste ofta spjälkas bort så att näringsämnet frigörs och kan tas upp genom tarmen. Så är fallet med det klassiska exemplet magnesium, som i de allra flesta tillskott är bundet till oxid. Kroppens förmåga att lösa upp magnesiumoxid är mycket begränsat, och därför är inte magnesiumoxid en bra källa till magnesium.
Karbonater är något bättre, men överlägsna är de så kallade organiska salterna, till exempel citrat och fumarat. (Ett organiskt salt innehåller kolföreningar, till skillnad från oorganiska salter som inte gör det – det är den enda skillnaden ur ett kemiskt perspektiv.)

Varför är inte alla tillskott organiskt bundna?

Dessvärre är de organiska salterna både stora och dyra för industrin, och användningsområdet är därmed begränsat. (Kunder vill ju sällan ta fyra tabletter om det räcker med en, och vill ogärna betala den extra kostnaden det innebär att använda en organiskt bunden mineral som källa trots det överlägsna upptaget.) Det är heller inte alltid nödvändigt att ett näringsämne binds till ett organiskt salt – många gånger räcker det med ett billigare, oorganiskt för att ge önskad effekt.

Fördelar med organiskt bundna näringsämnen

Fördelen med organiskt bundna näringsämnen är alltså att upptaget generellt blir bättre. Kalciumcitrat är mer lättlösligt än kalciumkarbonat, och skulle således vara en bättre källa till kalcium för en person som har en försämrad produktion av magsyra eller som står på syrahämmande läkemedel. Så är många gånger fallet med äldre människor, men så länge du är frisk och ung är det inga problem att tillgodogöra sig ett karbonatbundet näringsämne. 
 
Är det någon skillnad mellan syntetiska och naturliga vitaminer?
Så länge den molekylära strukturen på ett näringsämne är exakt densamma, blir effekten också exakt densamma. Här är det på upptagsnivån som det skiljer sig. Och här avgörs frågan av hur lätt näringsämnet i fråga kan lösa upp sig, vare sig det är syntetiskt eller naturligt.
Problem med tillskott
Ett bekymmer med tillskott i ren form är att kroppens förmåga att selektera sitt upptag sätts ur spel. Om vi leker med tanken att du skulle äta flera kilo blodpudding om dagen i flera veckor, skulle kroppen kunna begränsa sitt upptag och lagring av järn om den inte behöver mer. Överskottet skulle hamna i toaletten, för att uttrycka det krasst.
Om du däremot skulle äta motsvarande mängder av järn i tillskottsform, är den selekterande förmågan inte lika självklar. Därför kan du hamna i en situation där överdosering uppkommer om du dels äter alla näringsämnen i den mängd vi behöver via livsmedel, dels tar ett tillskott. Vi kan sällan överdosera ett näringsämne om vi äter stora mängder via vanliga livsmedel, men risken för överdosering ökar drastiskt om vi tar ett rent tillskott med ett eller ett fåtal näringsämnen i stora mängder.

Några exempel ur verkligheten

Det har exempelvis förekommit att människor tagit tillskott av zink och fått brist på koppar samtidigt och tvärt om, eftersom båda dessa ämnen tävlar om samma upptagsmekanism. Då spelar det ingen roll om tillskottet av zink är syntetiskt framställt eller om det är framställt och renat från en växt.
För att ta ett annat exempel: Blutsaft är ju ett ”naturligt” tillskott av järn, men innehåller samtidigt en rad olika upptagshämmande faktorer som finns i de växter som det är framställt av. Därmed är inget negativt sagt om just detta tillskott – på många sätt är det bättre än ett tillskott av oorganiskt järn, eftersom det exempelvis inte tenderar att ge samma magbesvärligt som många tabletter med järn. Dessutom har generellt sett flytande tillskott en bättre upptagsgrad än tillskott i tablettform. Dock är det alltså inte sagt att ett naturligt preparat alla gånger måste vara överlägset ett som vi betraktar som syntetiskt.
Tillskott aldrig en enkel historia
Så det här med tillskott är ingen enkel historia. Från fall till fall måste vi titta på vilken form av näringsämnet i fråga som tillskottet innehåller. Om tillskottet sedan är ett extrakt av växter och innehåller även andra ämnen, blir bedömningen genast ännu svårare, eftersom interaktionen mellan både kända och okända ämnen i de koncentrationer det kan bli fråga om kan ge högst oönskade bieffekter. Så var ju fallet med Cuur, extraktet av grönt te som marknadsfördes som ett viktminskningspreparat men som i de koncentrationer som var aktuella gav orsakade leverskador hos flera personer.
Grönt te är nyttigt att dricka, men i mycket koncentrerad form kan det bli skadligt, trots att grönt te är ”naturligt”. Det gäller även kanel, som i råttförsök också har visat sig kunna ge leverskador. Därmed är inte sagt att kanelbullar eller kanel på gröten är skadligt för oss, även om det var det som media spann vidare på när den tiden begav sig…
“Naturliga tillskott” kan vara farliga i stora mängder
Så, slutsatsen är alltså att även “naturliga tillskott” kan bli skadliga vid överdosering, precis som syntetiska. Tumregeln är att du behöver veta vilka näringsämnen du eventuellt har ett för lågt intag av innan du börjar leta i tillskottshyllorna efter vitaminer och mineraler. Om du tar ett tillskott av något du redan äter tillräckligt av, kan överskottet ge oönskade effekter, vare sig det är naturligt eller syntetiskt framställt.
 

Till sist – se upp för luddiga påståenden

Luddiga påståenden såsom ”Innehåller inga kemikalier”, “100% naturligt” eller ”Innehåller bara naturliga ämnen” har ingen förankring i lagstiftningen. De behöver inte betyda det vi vill eller med sunt förnuft föreställer oss att det skulle betyda. Läs alltid innehållsförteckningen på produkter om du vill veta vad de faktiskt innehåller.
Andra läsvärda artiklar om vad som är naturligt och inte

4 Comments

  1. Jag har läst en hel del forskningsrapporter (av varierande kvalitet) som säger att till exempel magnesium har olika effekter beroende på vad det är bundet till. Finns det något som stödjer det här? Till exempel att ett sorts mg-salt skulle höja koncentrationen av mg i hjärnan, ett annat skulle funka mer muskelavslappnande etc?

    Och sen vill jag bara flika in att karbonat är ju faktist en kolförening men klassa inte som organisk eftersom att när indelningen började så var definitionen ungefär “ämnen som återfinns och produceras i kroppen” vilket inte karbonat gör. I övrigt superbra inlägg och fortsätt med podden, den uppskattas otroligt mycket!

    Reply
    • Hej Niklas!
      Tack för din kommentar!
      Vad spännande att magnesium skulle ha olika effekter beroende på vad det är bundet till. Menar du vad det är bundet till i kosten då? Tipsa gärna om några referenser.
      Och stort tack för flaggan om karbonat. Du verkar ha helt rätt! Tack för det!

      Jättekul att du gillar inläggen och podden. Kom gärna med förslag på teman och gäster, så gör vi vad vi kan för att tillmötesgå dessa.

      Med vänliga hälsningar
      Anki

      Reply
  2. Hej Anki!
    Jag har hört att kroppen inte kan ta upp syntetiska vitaminer och mineraler som förekommer i tablettform. Det påstår i alla fall några som rekommenderar Vemmas produkter, som ska vara så naturliga. (Vemma har en flytande vitaminshot som ska vara baserad på mangostanfrukt, grönt te och aleo vera men när jag tillslut hittade innehållsförteckningen så var det tillsatt? fruktos, och bara extrakt och juciepulver från mangostanfrukten och extrakt från grönt te samt jordgubbs och kiwi arom så jag tycker inte att det är så naturligt. http://vemma.se/document/vemma-product-label http://vemma.se/document/vemma-nutrition-facts )
    Jag undrar om det stämmer? Att det är onödigt att ta tabletter då kroppen ändå inte kan ta upp vitaminerna och mineralerna. Undrar även vad du tycker om Vemmas shot? Om du skulle välja den, tillskott från gymgrossisten eller inte äta något tillskott alls om man äter en varierad kost och tränar mycket? För jag har tidigare använt mig utav Mitt Val Sport som är i just tablettform. Jag menar gymgrossisten och alla andra träningskedjor säljer ju vitamin och mineraltillskott som många inom bodybuildingsvärlden använder sig utav och det bör ju finnas en anledning till det.
    Jag passar också på att tacka för intressanta inlägg och poddar! 😀
    Vänliga hälsningar
    Sofie

    Reply
    • Hej Sofie,
      Vad roligt att du gillar inlägg och podden!
      Just frågan kring “syntetiska” vitaminer och mineraler är ju precis den frågan jag besvarar i artikeln, så jag har nog inte så mycket mer att tillägga där. Lyssna också gärna på podavsnitt nr 14, där vi tar upp frågan om hur näring i tillskott resp vanliga livsmedel tas upp:
      http://ankisundin.se/mm-014-fragor-och-svar-med-anki-sundin-och-jill-holmtrom/
      Med vänliga hälsningar
      Anki

      Reply

Submit a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *