MatoMarginaler_141208_white Podbild 141209Idag kan vi inte arbeta inom kost- och näringslära utan att också titta på hur våra kostvanor och matval påverkar längre bak och längre fram i leden. Det är inte bara vi som påverkas av det vi äter. Människorna som producerar det vi äter påverkas av våra val, de djur som ingår i den så kallade värdekedjan påverkas i allra högsta grad av vad vi väljer att äta, och miljö och klimat är ytterligare en dimension som vi påverkar vare sig vi är medvetna om det eller inte.

Inom livsmedelsbranschen har de stora spelarna för länge sedan insett att hållbarhet är en så kallad kompetetiv fördel. Vi kan inte fortsätta att slösa med ändliga resurser såsom vatten, olja och skog. All mat vi producerar kräver vatten, i stort sett alla förpackningar vi använder för att innesluta den maten är gjorda av konventionell plast eller papper. Vi behöver också se till kvaliteten på maten – blir den lika hög och därmed efterfrågad på marknaden om djuren är instängda på omänskligt små utrymmen, avlas fram för att producera maximala volymer och får spendera all sin tid inomhus i en miljö som går att ifrågasätta ur ett hygienperspektiv?

 

Gräv där du står!

Om du representerar ett litet eller medelstort företag inom livsmedelssektorn, så finns det mycket att göra bara genom att ta en spade och gräva där man står. Att använda sin ekonomiska rapport på ett smart sätt för att se var det går att spara och tjäna pengar genom att bygga in hållbarhet i sin verksamhet behöver inte vara svårt eller ens särskilt kostsamt. Stora företag och koncernjättar har avancerade program för att identifiera var i värde- och intressentkedjorna som de här outnyttjade resurserna finns. Men de är oftast så kostsamma att ett mindre företag inte har råd med dem.

Och det är det jag arbetar med – att hjälpa företag att identifiera sina värde- och intressentkedjor för att se var man kan bygga in hållbarhet och tjäna och spara pengar på det.

 

Det traditionella sättet att betrakta CSR är att ett företag skänker bort en del av sin vinst till behjärtansvärda verksamheter och insatser. Det är godhjärtat och fint. Samtidigt ser det bra ut utåt, eftersom man kan skriva det i sin hållbarhetsrapport och göra pr och marknadsföring av det. ”vi skänker pengar till den oh den organisationen”

Men det året som företaget inte går så bra, eller man byter hållbarhetschef, eller vd:n ger besked om att man måste dra åt svångremmen för att möta de mål som är uppsatta, så finns det en stor risk för att den typen av satsningar får stå tillbaka.

 

Det är alltså inte hållbart att bygga hållbarhet, medmänsklighet och omtanke om djur och miljö på att en del av vinsten i ett vinstdrivande företag ska skänkas bort.

 

När hållbarhet blir lönsamhet

En utveckling av det är CSV, creating shared value. Här expanderar man sin syn på sina värde- och intressentkedjor och ser på vilket sätt man kan förändra sina interna och externa processer för att dels gagna sina intressenter, dels resultera i minskade kostnader och ökade intäkter på ett sätt som kan översättas till hållbarhet.

 

ROI of sustainablility har blivit ett etablerat uttryck inom många verksamheter, helt enkelt vad man får tillbaka av att investera inom hållbarhet – hur mycket man tjänar på att göra gott eller rätt, om du vill. Här hittar man ökad försäljning, ökad tilläxt på marknaden, högre produktivitet bland anställda och minskad riskexponering bland fördelarna med hållbarhet. En ny rapport från Morgan Stanley Institute for Sustainable Investing visar att hållbarhetsinesteringar vanlistvis möter och överträffar andra investeringar, enligt Sustainable Brands. Targets Made to Matte-kollektion har ökat försäljningen med 25% och beräknas vara värd 1 miljard dollar 2015. Jet blue har ingått i ett partnerskap med The ocean foundation för att försöka påvisa ekonomiska värden av att ha rena stränder genom att knyta betydelsen av naturen till deras klassiska ekonomiska mätvärde omsättning per tillgängligt säte och mile, medan SAP har ökat sin vinst med 35-45 miljoner euro genom ett ökat engagemang från de anställda, mätt genom employee engagement index.

Lönsamma värphöns

Men man behöver som sagt inte titta på de här företagsjättarna för att hitta spännande verksamheter och insatser. I sverige har ett relativt nystartat företag, Scandinavian Organics, skapat sin affärsidé kring råvaror som tidigare har betraktats som avfall. De köper bland annat höns från äggindustrin och som annars hade gått till slakt för att bli minkfoder eller i värsta fall bara kasserats, och gör bland annat buljong och köttbullar av dem istället. Här har vi ett bra exempel på hur man kan ta en råvara som tidigare bara ansetts vara dyrt avfall och göra sin affär på det. Samtidigt som det är en mycket bra plattform att göra marknadsföring och PR på, så är det också en kostnadseffektiv väg att använda redan befintliga resurser för att skapa värden för konsumenter av.

 

Så hur gör man?

Man börjar med att titta på sina värde- och intressentkedjor. Vilka råvaror och andra produkter använder jag i mina processer, och vilka personer, grupperingar, organisationer och andra företag är intresserade av det här? Det kan vara allt från miljörörelsen och djurrättsorganisationer till konkurrenter via kunder, slutkonsumenter, innovatörer och representanter för företag som är leverantörer och underleverantörer till den egna verksamheten. Om du tillverkar skosnören, så är bomull en del av din värdekedja, och de som odlar bomullen är en del av din intressentkedja. Men det är även de som förser bomullsodlarna med bekämpningsmedel, jordbruksmaskiner, korgar att plocka i och så vidare. Och de som tillverkar skorna som använder dina skosnören, de som tillvekar kartongerna som skorna ligger i men även förpackningarna som själva skosnörena skeppas iväg i är en del av din intressentkedja. Företagen som är involverade i transporterna av de färdiga produkterna, men även de som tar fram växten bomull att planera på åkrarna är en del av din intressentkedja. De här kedjorna kan göras hur stora och komplexa som helst, och ju mer man bygger ut dem och kartlägger dem, desto lättare är det att identifiera var man kan skapa gemensamma värden, creating shared value.

 

Om du ser ett problem med bomullsodling, för att det är en krävande monokultur som kräver mycket bekämpningsmedel och du inser att innovatörer, biokemister och fältbiologer är en del av din intressentkedja, så kan ett sätt att skapa gemensamma värden vara att hitta bomullstyper som kräver mindre bekämpningsmedel, inte kräver mookultur på samma sätt och som kanske växer på strån som kan användas som djurfoder, råvaror inom textilindustrin eller liknande, så hittar du samtidigt ett sätt att spara pengar och tjäna mer på att sälja ytterligare produkter som kommer av samma veksamhet.

Hållbar cashewjuice

Så gör Pepsico med cashewäpplen. Cashewjuice kommer från cashewfrukten. Därifrån får vi cashewnötter, men själva frukten har hittills betraktats som en avfallsprodukt. Inom dryckesbranschen är man så klart alltid intresserade av att hitta nya smaker och/eller billiga ersättningar för lite dyrare produkter såsom apelsin- och ananasjuice. Från och med våren 2015 kommer därför Pepsico att börja blanda i cashewjuice i några av sina blandjuicer som de saluför i Indien. Det är mer kostnadseffektivt och innebär en ytterligare inkomstkälla för de tusentals småskaliga bönder som idag lever av att producera cashewnötter och som hittills kasserat cashewfrukten. Bolaget börjar med att köpa frukten från mer än 2000 småskaliga bönder och planerar att skala upp till 15000 leverantörer under de kommande fem åren.

CSV handlar alltså om att bygga in hållbarhet och lönsamhet i sin verksamhet och ger samtidigt en bra plattform för PR och marknadsföring.

”Vi förbättrar lönsamheten för småskaliga bönder så att de kan leva på sin odling och har råd att förbättra sin levnadsstandard.”

 

Arbetar du inom livsmedelsindustrin? Är du intresserad av hållbarhetsfrågor och hur de kan vävas in för att öka lönsamheten i företaget? Då är du intresserad av csv. Hör av dig, så pratar vi mer om vad csv kan betyda för ditt företag.

Jag håller också workshops i csv. Redan nu kan du anmäla ditt intresse till workshopen som kommer i stockholm våren 2016. Mer om detta längre fram.

Jag kommer också gärna ut till företaget eller organsationen du arbetar på för att berätta mer om creating shared value, hur man tjänar pengar på att göra gott eller rätt genom att bygga in hållbarhet och samtidigt få en bra plattform för pr och marknadsföring.

 

Du når mig på anki@ankisundin.se. Jag finns på LinkedIn, Facebook och Twitter. Följ mig där och hör av dig om du vill ta ett förutsättningslöst möte och prata CSV.