mat-och-marginaler_anki-sundinCirkulär ekonomi är så avgörande för att nå EU:s nya klimatmål att EU-komissionen och EIB har beslutat att ge 24 miljarder euro i stöd till företag som vill ställa om. Men vad innebär cirkulär ekonomi för oss som konsumenter eller kunder? Vad betyder det för producenterna, och inte minst för samhälle och miljö?

Cirkulär ekonomi vägen till EU:s klimatmål

I det här avsnittet får du lyssna på vad cirkulär ekonomi är värt.avsnitt 55 nämner jag inte minst Philips som föregångare på det här området med sina 4R:

  • återanvända (reuse)
  • restaurera (refurbishment)
  • omproducera (remanufacture)
  • återanvända (recycle)

Att vi behöver förändra sättet som vi använder våra naturresurser på och hur vi hanterar vårt avfall är så vedertaget och så skriande att EU-kommissionen och European Investment Bank (EIB) nyligen har annonserat förändringar i EU:s finansiella verktyg. Syftet är att hjälpa projekt med cirkulär ekonomi att säkra ekonomiskt stöd och stötta arbetet för att realisera EU:s klimatmål. Det här innebär 24 miljarder euro som går att söka för verksamheter som vill ställa om till cirkulär ekonomi.

Vad kan cirkulär ekonomi erbjuda?

Inom ramen för WRAP, waste and resource action programme, har man utvecklat Sankey-diagram. De visar material- och avfallsflöden i Storbritanniens ekonomi. De illustrerar betydande skillnader mellan åren 2010 och 2000

  • 30 miljoner ton mindre direkt material går in i ekonomin
  • 30 miljoner ton mindre material konsumeras av ekonomin
  • 70 miljoner ton mindre avfall produceras
  • 70 miljoner ton mer återvanns och går tillbaka ini ekonomin
  • 55 miljoner ton mindre går till soptipp och EfW.

Samtidigt är det också värt att nämna att

  • BNP i Storbritannien ökade med 20% mellan åren 2000 och 2010, och att befolkningen ökade med 6%. Detta trots recessionen i slutet av årtiondet.
  • Man konstaterar också att det inte längre verkar finnas en stark koppling mellan BNP, materialanvändning och avfallsproduktion.
  • Minskningen av inhemsk materialproduktion kommer ffa av en minskning av mineralextraktion i Storbritannien. Jordbruksskördar och betande från jordbruksdjur är konstant genom hela årtiondet.
  • Mängden återvunnet material har mer än fördubblats under förra årtiondet. Det betyder samtidigt att återvinningssektorn har vuxit kraftigt – med en trefaldig ökning av försäljning sedan 1998 ligger denna sektor över genomsnittet i den totala ekonomin. Idag genererar återvinningssektorn mer än 10 miljarder pund i försäljning, har fler än 30 000 anställda och bidrar med 3 miljarder pund brutto till den brittiska ekonomin.

80% onödigt matsvinn att tjäna och spara pengar på

Men även om saker och ting verkligen börjar röra sig åt rätt håll, finns stora utmaningar – och därmed stora affärsmöjligheter – kvar att fokusera på, inte minst inom livsmedelssektorn. I en undersökning som har publicerats i Environmental Research Letters har man analyserat data från sex EU-länder med avseende på vatten- och kväveförluster via konsumenternas matsvinn. Enligt denna är nära 80% av allt matsvinn onödigt och möjligt att undvika, och 16% av all mat som når sina konsumenter i EU kastas. Totalt sett kastar dessa sex länder 22 miljoner ton mat årligen, och bland dem var Storbritannien värst med nära 6 kg matsvinn per vecka och hushåll. Det ska dock nämnas att dessa data kommer från 2007, och sedan dess har onödigt matsvinn minskat med 21% i Storbritannien. Fortfarande är det svindlande siffror.

Minskat matsvinn betyder lägre matkostnader

Vad skulle vi spara och tjäna på att minska matsvinnet? Davy Vanham, som representerar Europakommissionens Joint Research Centre, tar upp tre stora områden:

Minskade matkostnader för konsumenten

Marginalerna för matpriserna skulle kunna öka och ge producenter och återförsäljare större marginaler att spela med. Det skulle slutligen kunna betyda lägre matkostnader.

Men även om priserna skulle stanna kvar på nuvarande nivå, skulle vi som konsumenter fortfarande ha tusenlappar att spara varje år. Vi hör ju ofta att näringsrik och hälsosam mat är dyr. Det är dock något som är värt att diskutera, särskilt med tanke på att det är framför allt färsk, hälsosam mat som hinner bli dålig långt innan så kallad utrymmesmat såsom läsk, chips och godis blir det. WRAP publicerade 2013 en rapport som visade att matsvinnet i Storbritannien var värt 11 000 pund per hushåll och år. (Här är det sannolikt inte bara konsumenternas eget matsvinn som man har räknat in, utan har inkluderat värdekedjan längre bak än så. Oavsett finns det stora pengar att spara och tjäna.)

En ny rapport från WRAP gör samtidigt gällande att ytterligare en dag på bäst före-datumet skulle minska matsvinnet med runt 250 000 ton per år.

Just matsvinn pratar jag en hel del om på podden, inte minst i avsnitt 50, som handlar om hur företag rent praktiskt kan gå till väga för att minska matsvinn, vilka företag som redan gör ett bra jobb och vilka pengar det finns att spara och tjäna på att minska matsvinnet.

Lägre kommunala sophanteringskostnader

Genom att minska mängden sopor överlag, skulle kommunens sophanteringskostnader minska. Och kommunens kostnader är invånarnas kostnader.

Mindre vatten och kväve

För det tredje skulle vi samtidigt spara värdefullt vatten och kväve, men även bevara andra naturresurser såsom fosfor, mark och energi, menar Vanham, Till det kommer självklart besparing av kemikalier som används inom jordbruket

Etik på köpet

Som en fjärde punkt vill jag gärna lägga till den etiska aspekten som berör den animaliska livsmedelsproduktionen, dvs uppfödning, stallning och slakt av djur för vår konsumtion. Den animaliska livsmedelsproduktionen måste hålla en hög standard vad gäller djurvälfärd och etik. Det påverkar både livsmedelssäkerhet och smakkvalitet, men sparar framför allt stort lidande. Att slänga kött i onödan, antingen för att det har hunnit bli förstört eller för att det bara har nått ett visst bäst före-datum men fortfarande är möjligt att konsumera, är bara oestiskt. Här kommer frågan om kylkedjor och förvaring in i bilden, som jag tog upp med mina gäster i avsnitt 49. Det handlar om allt från temperatur i kylbilen som åker från slakteriet till vilken temperatur vi har i kyl och frys, via hur vi hanterar köttet utanför den kylda miljön.

Dags att prata lönsam hållbarhet och CSV?

Kontakta mig för att prata med om CSV, lönsam hållbarhet, och vad det kan betyda för ditt bolag. Vi tar ett förutsättningslöst möte och ser hur ni kan spara och tjäna pengar på processer som gör er verksamhet mer hållbar samtidigt.

Värd: Anki Sundin (anki@ankisundin.se), tfn: 0707-29 26 33

Jingle: LofiLeif

Kommande föreläsningar:

23 jan 2016: Den perfekta träningsmaten. Växjö.
Plats: B-ROOM (Regementsgatan 9), alt PM Hotel (Västergatan 10), Växjö. Anmälan till B-ROOM eller program@b-room.se.

31 jan 2016: Den perfekta träningsmaten. Gävle. Söders källa.
För anmälan och info: anki@ankisundin.se.