shared value

Shared value, vårt fokus för Mat och marginaler. Hur hanterar man CSV i ett mindre företag med begränsade resurser? Hur jobbar man med  CSV inom tjänstesektorn? Och vad är nästa steg efter CSV? Här svarar jag på de frågorna och berättar om hur ny teknologi ökar kvalitet och avkastning på piri piri 20-faldigt.

Små och medelstora företag – hur arbetar man med Creating Shared Value där?

Svar: Plocka de lågt hängande frukterna. Använd den goda kontakten som ni har med nyckelintressenter, innovativ och idérik personal och den nära kontakt som finns  med era kunder och konsumenter. På så sätt kan man göra sin behovsanalys och sätta sin kompetens i rätt kontext.
Matsmart.se är ett exempel på ett sådant företag. De köper in överskott av bland annat matvaror som kan vara nära bäst före-datum, som har feltryck på förpackningen, som har överbeställts eller av andra skäl inte kan säljas i den vanliga butiken och erbjuder leverans över hela Sverige med mycket stora rabatter.

Det verkar som om de flesta företag inom CSV-marknaden hanterar varor. Hur är det med tjänsteföretag?

Svar: Även inom tjänstesektorn finns minst lika mycket outnyttjad potential som inom inom varusektorn. Titta till exempel på Western Union som anpassade sina produkter, transaktioner, för att passa nya marknader. De är experter på transaktioner över landsgränser. Hur har de skapat gemensamt värde, CSV? Till exempel möjliggör de omedelbara transaktioner till människor på landsbygden och transaktioner från utländska studenter till universitet för att få sitt visum. Titta gärna på detta klipp från Yotube: The Right Conditions for Business at its Best.

Uber är ett annat exempel som tillhandahåller samordningstjänsten mellan privatpersoner som vill åka taxi och dem som har möjlighet att köra sin egen bil som en form av taxiservice. Försäkringsbolag är ytterligare kraftfulla exempel, Discovery Health hjälper sina konsumenter att förbättra sin hälsa och sänker deras försäkringspremier när de håller sig friska genom livsstilsval.

Mer om detta kan du bland annat läsa här: Shared Value – just good corporate strategy.

Hur hanterar man kostnaden för CSV?

Svar: En noggrann kartläggning av värde- och intressentkedjorna i kombination med en behovsanalys kräver tid, men behöver inte vara orimligt resurskrävande. Det man behöver göra är att dedikera tid internt för att bidra till den kartläggningen, och har man inte möjlighet att leda projektet inifrån så kan en extern projektledare ansvara för att utveckla och driva på arbetet.

Tanken med CSV är att det ska löna sig – det ska inte vara en belastning ekonomiskt att genomföra den här typen av insatser.

Initialt är det självklart en investering, men det kan samtidigt betraktas som en del av FoU med allt vad det innebär för det finansiella resultatet. Någon sa en gång att man måste ”avsätta tid drakoniskt” för strategi och framtidsplanering, det vill säga: den tid ni lägger är ovärderlig i ett längre perspektiv. Det här är ett sådant kapitel i det levande dokument som utgör ett bolag. Det bolag som inte avsätter tid för att planera och strukturera upp arbetet för att vara med på marknaden även i framtiden kommer heller inte att vara det. Lyssna gärna på MM050: Business Unusual ska minska matsvinn för inspiration.

 

Vad händer efter CSV?

Svar: Har ni er CSV-strategi på plats och har redan börjat arbeta med den? Då om inte förr är det dags att lyfta insatserna i marknadsföring, PR och säljaktiviteter. Enligt Nielsen 2015 är det bara 2/3 av alla företag som använder sina hållbarhetsbudskap i marknadsföringen. Eftersom många konsumenter idag är medvetna och aktivt söker sig till hållbara produkter, så kan det vara ett misstag att inte lyfta fram det man faktiskt gör. Hållbarhetsperspektivet i sig behöver inte vara huvudbudskapet alla gånger, men det bör i alla fall finnas som ett added value i värdeerbjudandet. Förutom att du får det här och det här, så får du även hållbarhet på köpet. Det missar såväl stora som små företag att lyfta fram.

Piri piri: så ökar odlarna sina intäkter 20-faldigt genom att arbeta mer hållbart

Mike Hower skriver hos Sustainable Brands om klimatsmart teknologi som förbättrar levnadsstandarden för kenyanska bönder, de flesta kvinnor. Det är Equator Kenya, ett livsmedelsföretag som producerar piri-piri för export, och som har anslutit sig till Business call to Action. Inom ramen för det har de förbundit sig att förse 8000 småskaliga bönder i Kenya med klimatsmart teknologi, utbildning och tillgång till marknaden.

Teknologin är ämnad att minska klimatrelaterade risker med skörden, vilket i sin tur kommer att öka inkomsten hos bönderna på samma gång som det förbättrar avkastning och kvalitet på skörden. Kärnan utgörs av ett droppbevattningskit till lågt pris. Sedan 2014 har mer än 1500 bönder börjat använda dessa kit, och har under den tiden ökat produktionen med 54% och samtidigt ökat kvaliteten på grödorna genom att eliminera vattenstress som annars kan uppstå om man vattnar för mycket. Dessutom ger droppbevattning förutsättningar att producera den här chilin under 10 månader per år, jämfört med 4-5 månader tidigare. Det skapar inkomster året runt.

Equators odlare får intensivutbildning kring hantering av ohyra, gödsling, erosionskontroll och skuggskydd för plantorna för att minska effekten av de temperaturfluktuationer som orsakas av klimatförändringar. Högre inkomster kommer inte bara ge högre levnadsstandard där och då, utan möjliggör också sparande för framtiden. Equator förutspår att avkastningen kommer att öka 20-faldigt.

Business call to action-anslutna Farmerline hjälper vidare 500 000 småskaliga odlare i Västafrika att öka sin levnadsstandard genom att få information som förbättrar deras skördar. Företaget planerar också att erbjuda en plattform för mobil kommunikation och insamling av data för 5000 utvecklingsorganisationer och jordbruksbolag till 2019.

 

Värd: Anki Sundin, anki@ankisundin.se, tfn 0707-292633

Jingle av: LofiLeif

Kommande föreläsningar

27 nov kl 15, Branschdagarna, Stockholm: Föreläsning om lönsam hållbarhet– det nya sättet att göra bra business med fokus på träningsbranschen