Text: Anki Sundin, © NGruppen

Är det farligt att äta kolhydrater? Är det farligt att äta mättat fett (läs: mättade fettsyror)? Och innebär det någon fara för en diabetiker att hålla en LCHF-kost (low carbohydrate high fat-kost)?

För en tid sedan rasade en hätsk debatt i Läkartidningen om de kostråd vi har och jag skrev ett inlägg på bloggen om den, “Går det giriga troll i näringsrekommendationerna?“. Igår handlade Kalla fakta om samma tema med i stort sett samma personer. Och fortfarande står de två lagen på samma ställe där vi sist lämnade dem och försvarar sina respektive positioner.

Det är sunt att ifrågasätta kostrekommendationerna
Docenten och forskaren Ralf Sundberg har bildat ett nätverk av läkare som ifrågasätter de nuvarande kostråden. Som nutritionist kan jag inte annat än att lyfta på hatten och välkomna detta initiativ. Mot bakgrund av de fakta som framkommit rörande vetenskapligt fusk (jfr Seven country-studien*och presumtivt jäv (jfr Livsmedelsverkets referensgrupp och dess kopplingar till livsmedelsindustrin), är det minst sagt sunt att vi åtminstone börjar fråga oss om vi med hull och hår ska sluka rekommendationerna som säger att vi bör äta mellan 50 och 60 energiprocent kolhydrater, inklusive maximalt 10 energiprocent (motsvarande 50 gram) sackaros, alltså ”vitt socker”.

Bra med kolhydrater för diabetiker?
I Kalla fakta ställs frågan om diabetiker verkligen bör äta kolhydrater, eftersom kolhydrater kräver insulin. Svaret från Nils-Georg Asp blev i inslaget att det inte är någon fara eftersom vi har så bra behandling för diabetiker idag. Nils-Georg Asp är VD för livsmedelsindustrins paraplyorganisation Swedish Nutrition Foundation med medlemmar såsom Danisco, Coca cola och MacDonalds.. Det är därför sunt att ifrågasätta även honom i den här frågan. Panos Dolgiras, NGruppens egen läkare tillika nutritionist, ifrågasätter om det är klokt att äta mycket kolhydrater bara för att vi har en bra behandling mot diabetes.

Varför svårt att nå konsensus?
Varför är det så svårt att komma fram till konsensus? Professor Stephan Rössner hänvisar till den ”vulgära” liknelsen med de många flugorna som inte kan ha fel för att de alla äter skit. Dr Annika Dahlqvist anser att det är prestige och ohederliga kontakter med livsmedelsindustrin som hindrar etablissemanget från att ta klivet ur sin bubbla och omvärdera sin ståndpunkt.

Kan alla oberoende experter vara vänliga att ställa sig upp?
Men frågan är om någon är helt oberoende i frågan – finns det någon som inte tjänar på att stå upp för sin åsikt och sin vetenskapliga övertygelse här? Som jag ser det är svaret på den frågan nej.

Vi återfinner en rad nutritionister och läkare med kommersiella intressen i livsmedelsindustrin, men måste det vara ohederligt? Inte nödvändigtvis. Om någon, såsom professor Claude Marcus hävdar är tingens ordning i hans fall, får betalt av industrin för att helt enkelt säga sin åsikt, måste det inte betyda att det föreligger ett klassiskt jävsförhållande.

Även Annika Dahlqvist får ju sig en slev av Mammons frukter när hon åker land och rike runt och föreläser och säljer sina böcker.

ingen torde egentligen vara ”oberoende” i en vidare bemärkelse – frikopplad från kommersiella intressen – även om vi fortfarande bör ha ögonen öppna för faktiskt jäv. När det i många stycken är samma personer som företräder livsmedelsindustrin som också har makt att påverka de myndighetssanktionerade kostråden, finns det anledning att ifrågasätta i vilken utsträckning som våra kostråd är knutna till livsmedelsindustrins intressen.

Inte skadligt att äta fett
Såvitt jag känner till, finns inga skadliga effekter av att äta en kost med lite kolhydrater till fördel för fett och protein. Än så länge har vi inte sett någon ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar trots ett högt intag av mättat fett. Inte heller har vi sett några uppenbara näringsbrister eller några andra näringsfysiologiska bekymmer.

Om 10 år kommer vi att ha ett ännu större underlag för att kunna utvärdera LCHF-kosten, men till dess torde det åtminstone vara säkert att rekommendera människor att hålla sig borta från socker och stora mängder övriga, snabba kolhydrater, vare sig man är diabetiker eller inte. Däremot ställer jag mig tveksam till om vi verkligen kan äta ohejdade mängder fett utan att bli feta, såsom ibland hävdas.

*) Keys A et al. The diet and 15-year death rate in the seven countries study. Am J Epidemiol. 1986 Dec;124(6):903-15)