Kanel Cafeeko blogg seVi stöter på kanel titt som tätt. Det ska vara bra för blodsockret, bra vid diabetes och till och med kunna fungera för viktminskning. Att kanel innehåller antioxidanter kan vi däremot vara säkra på. Att kanel också har visat sig intressant ur en del andra hälsoperspektiv ska vi se i den här artikeln.

(Materialet i den här artikeln kommer huvudsakligen från Dugoa JJ et al. Se nedan för fullständig referens. Bilden lånad från Cafeeko.blog.se)

Kanel säkert i normala mängder

Den kanel som vi hittar i den vanliga kanelburken hemma är sannolikt en sort som heter Cinnamomum burmani (enligt Santa Maria är det just den sorten som de själva säljer).

En av de sorter som refereras till i review-artikeln, som ligger till grund för detta blogginlägg, kallas vanlig kanel (Cinnamomum verum / zeylanicum). Trots namnet är den inte vanlig – den är sällsynt på marknaden i Europa. (Denna uppgift kommer också från telefonkontakt med Santa Maria.)Kanel som krydda i allmänhet betraktas som säkert och har många farmakologiska egenskaper. Inte minst har kanel ett högt innehåll av antioxidanter och har även vissa antimikrobiella egenskaper. Enligt Dugoa et al är det främst cassiakanel (Cinnamomum aromaticum) man har använt och som ibland har visat sig ha effekt på blodsocker och blodfettnivåer, kolesterol och andra markörer för hjärt-kärlhälsa. (Kolesterol har som bekant börjat ifrågasättas som sann markör, men den diskussionen går bortom denna artikels horisont och tas upp i andra artiklar här på bloggen.)Det är mängder om mellan 1 och 6 gram cassiakanel per dag som undersökts och visat sig ha effekt.I en undersökning på postmenopausala kvinnor visade sig dock inte cassiakanel alls ha någon positiv effekt i mängder om 1,5 g per dag i sex veckor. Frågan inställer sig därmed om det postmenopausala tillståndet kan påverka effekten av cassiakanel.

Kanel kan irritera

Det har rapporterats att kanel, framför allt kanelolja, i stora mängder kan ha irriterande effekter på hud och slemhinnor.

Aktiva ämnen i barken

Både bark och blomma av kanel kan användas medicinskt, men det är barken som är vanligast förekommande. Man har identifierat 72 olika kemiska föreningar i kanel i olika proportioner beroende på vilken del av växten man analyserat. Vanlig kanel och cassiakanel innehåller flyktiga oljor i mängder om 1-4 procent såsom kanelaldehyd, eugenol och trans-kanelsyra. Bland fenolerna hittar vi tanniner, catechiner (som även finns i choklad) och proantocyanidiner, samt terpener av olika slag. I kanel finns även det blodförtunnande ämnet kumarin.

Kuriosa om kumarin

Kumarin går under namnet warfarin i läkemedelssammanhang och byter raskt namn och skepnad till råttgift i stora mängder, där mekanismen som orsakar råttans död är (inre) blödningar. Husdjur och barn hålles därmed borta från råttgift. Om olyckan ändå skulle vara framme är antidoten stora mängder K-vitamin.

Insulinhärmande ämnen i kanel

Metylhydroxychalconpolymer (MHCP) i vanlig kanel och cassiakanel har visat sig kunna härma insulin (de har i en del undersökningar visat sig vara så kallade “insulin mimetics”) och därmed fungera som insulin. Du kan för tydlighets skull inte ersätta insulin med kanel, men kanel verkar alltså kunna härma insulinets effekter, vilket har gjort att vi kan stöta på råd om kanel till diabetiker på en del hemsidor.

Kanel inte rosenröd

Även om kanel behöver undersökas vidare, har det redan visat sig att dessa växter innehåller ämnen som är mycket intressanta ur ett hälsoperspektiv. Lite kanel i gröten och någon kopp kanelte då och då kanske inte gör någon större skillnad på det hela taget, men är åtminstone inte ohälsosamt.Om du däremot funderar på att ta teskedsmängder av kanel eller kanske kanel som tillskott, bör du vara medveten om att Livsmedelsverket avråder från stora intag av kanel på grund av innehållet av kumarin. För flera år sedan skrev bl.a. SvD om att kanel kunde orsaka leverskador just på grund av dess innehåll av kumarin.

Att ”normalkonsumera” kanel är dock inte skadligt.

Om du är diabetiker bör du konsultera din läkare innan du påbörjar en eventuell självmedicinering med kanel, eftersom det också teoretiskt skulle kunna påverka din insulinomsättning.

Det ska noteras att denna studie gjordes med stöd från en tillverkare av hälsoprodukter, och att en av forskarna fått stöd av Sick Kids Foundation Complementary and Alternative Health Care Training Program. Det gör att vi inte kan utgå från att forskarna varit helt objektiva. Dock finns mycket som borgar för att kanel har många goda effekter på hälsan i allmänhet, precis som många andra örter och kryddor.

Referens

Dugoa JJ, Seely D, Perri D, Cooley K, Forelli T, Mills E, Koren G. From type 2 diabetes to antioxidant activity: a systematic review of the safety and afficasy of common and cassia cinnemon bark. Can J Physiol Pharmacol. 2007;85:837-47.