färdig mat anki och kalleBlir du provocerad av rubriken? Jag medverkade i Träna med Kalle, avsnitt 3, när Kalle Wahlström hjälper Toni att gå ned i vikt. I programmet står vi bland annat vid frysdisken i affären och funderar över om det här med färdigmat egentligen kan vara bra mat. Och jag menar att det visst kan vara det. Det har provocerat en del, och här besvarar jag detta.

Det var många som tittade på avsnittet. Många har hört av sig med positiva reaktioner. Ytterligare några har reagerat ifrågasättande – hur kan jag påstå att hel- och halvfabrikat kan vara bra mat?

Först och främst – tack till alla för ert engagemang. Mat engagerar, som alltid.

Därför är färdigmat bra mat

Om vi utgår från att vi pratar om maträtter som vi generellt sett skulle betrakta som någorlunda vettiga, såsom fisk med potatis, kyckling med ris och curry, eller köttgryta med potatis, så menar jag alltså att sådan mat kan vara ett rimligt alternativ till att laga själv hemma i köket om alternativet är att inte laga mat alls och istället livnära sig på utrymmesmat eller klassisk snabbmat. För den som redan står redo med sina ugnsrostade rotfrukter, böngryta och broccoli är färdigmat inget bättre alternativ, men handlar det om att avdramatisera begreppet ”processad mat” och ”helfabrikat”, så kan det vara bra att göra en liten djupdykning i vad det är som vi i allmänhet reagerar på i sammanhanget.

Låt oss kika på några påståenden och frågor kring färdigmat, så ska jag besvara dem i tur och ordning:

 

färdig mat anki och kalleSka vi äta färdigmat istället för hemlagad mat?

Nej. Det har aldrig varit min poäng. Om du redan har en bra rutin på att laga egen mat så ska du självklart fortsätta med det. Men gissningsvis så handlar konsumtion av färdigmat om att man upplever att man inte har tid att laga mat, inte har någon lust eller kanske inte ens kan. Istället för att inte äta lagad mat alls menar jag att vettig färdigmat därför kan vara ett bra sätt att få i sig en del av den näring som vi ändå behöver. Och det var det som var själva poängen i avsnittet där vi pratar om färdigmat. Den som redan lagar sin egen mat har så klart ingen anledning att ge upp den rutinen om det fungerar bra i vardagen. Och om en portion färdigmat också kan mätta så pass bra att suget efter fikabröd och annan utrymmesmat dämpar sig lite för den som har lite bekymmer med det, är det ytterligare en positiv effekt.

Färdigmat innehåller ju massor av tillsatser

En del innehåller tillsatser. De senaste åren har producenterna dock insett att många konsumenter gärna väljer bort tillsatser och verkar anpassa sig successivt och efter förmåga till det. En del maträtter innehåller fortfarande en hel del tillsatser, men det finns långt fler som har tämligen ”rena” innehållsförteckningar nu än för bara några år sedan.

Tillsatser i allmänhet behöver vi inte vara oroliga för, men av inte helt märkliga skäl upplever många av oss att maten känns fräschare om den har befriats från E-numren. Ett exempel på en maträtt som vi nog kan betrakta som ”ren” ur det här perspektivet är Fisk med Mandel från Findus. Jag har valt att exemplifiera med just det här företaget för att det var ett av dem vi tangerade i avsnittet som jag medverkar i. Vi nämner inte företaget vid namn, men deras och några av deras konkurrenters produkter är upprinnelsen till vårt samtal om just färdigmat – det som provocerade en del tittare. Jag har alltså ingen koppling dit.

 

Färdigmat innehåller en massa socker

Det stämmer att färdigmat (ofta) innehåller socker och druvsocker. Det är framför allt för smakens skull. I det avseendet håller jag med om att det vore bättre att inte tillsätta socker. Samtidigt är det inte färdigmat som är vår största källa till socker. Det är fortfarande godis, sötade drycker och liknande utrymmesmat.

Låt oss leka med tanken att en färdigrätt innehåller 5% sockerarter (som Ugnsrostad kyckling nedan gör). Låt oss vidare för sakens skull räkna med att dessa sockerarter härstammar från tillsatt socker – vilket är högt räknat eftersom just den här maträtten innehåller svartvinbärsgelé och därför inte kan betraktas som representativ för alla färdigrätter. Då skulle den mängden tillsatt socker motsvara ungefär 1000 portioner färdigmat av just den här maträtten. Den siffran har jag fått fram genom följande steg:

Enligt Jordbruksverkets siffror är totalkonsumtionen av socker per person och år 40 kg per 2009. Relationen mellan totalkonsumtion och den mängd socker som vi faktiskt konsumerar är inte helt enkel, och någon helt tillförlitlig statistik är svår att få fram.

Men för att göra det enkelt för oss. Låt oss uppskattar att vi faktiskt äter hälften av totalkonsumtionen. Det är inte en korrekt siffra, men det ger oss något att ta avstamp ifrån. Då betyder det att vi i genomsnitt äter och dricker ca 20 kg tillsatt socker per år och år. Om vi accepterar att en färdigrätt som innehåller sylt eller gelé innehåller ca 5 g socker per 100 g, och om en färdigrätt väger 390 g, så får vi i oss 20 gram socker. Det motsvarar i socker räknat 1000 färdigmat-portioner per år. Jag vågar påstå att den mängden ligger över den normala, till och med för den idoge färdigmatskonsumenten. Jag vågar alltså fortfarande påstå att det inte är färdigmaten i sig som är problemet när vi pratar sockerkonsumtion.

 

Jag äter hellre kanelbullar än färdigmat om jag ändå ska ha i mig socker

Det är en högst valid kommentar. Om man ändå ska äta socker, skulle många säkert ta en kanelbulle, kaka eller läsk istället för att få i sig det genom färdigmat. En kanelbulle innehåller, enligt Livsmedelsverkets värden för ”fyllt vetebröd bullar längd”, per 100 g:

Monosackarider 7,49 g

Disackarider 10,41 g.

Summa: 17,9 g.

Om en stor bulle väger ungefär 100 g, så är bullens innehåll av socker ungefär 3 gånger högre per 100 gram räknat jämfört med färdigmat med relativt mycket tillsatt socker. Men visst kan vi vända på det också och säga att en portion färdigmat om ca 400 g innehåller, högt räknat, 20 g tillsatt socker. Det motsvarar lite mer än en stor bulle, om vi utgår från siffrorna ovan. Å andra sidan får vi i oss mycket mer näringsämnen med färdigmaten som inte finns i bullar. Vi kan alltså inte jämföra mat med fikabröd ur bara ett perspektiv och nöja oss med det, utan behöver ha i åtanke vilka andra skillnader det finns.

 

färdig mat anki och kalle Tycker du att det är bra att de tillsätter socker i färdigmat? Är det nyttigt?

Jag kan också ha åsikter om att man tillsätter socker i färdigmat, oavsett om man gör det av konsistensskäl eller för smakens skull. Hemma behöver vi inget socker för att laga mat, och då känns det så klart rimligt att inte heller behöva få i sig socker när man äter färdigmat. Det ska dock nämnas att färdigmaten som jag har jämfört med här (och som Kalle tog fram i avsnittet om jag inte misstar mig) innehåller svartvinbärsgelé. Alla färdigmaträtter innehåller verkligen inte så mycket som 20 g socker per portion. Exempelvis innehåller Fisk med mandel från samma företag förvisso lite socker i själva paneringen (gissar jag att det är), men innehållsförteckningen avslöjar endast 2 g sockerarter per 100 gram. Och då ska man komma ihåg att gröna ärter, som ingår i den här rätten, innehåller 4,97% disackarider, som alltså ingår i begreppet ”sockerarter” i innehållsförteckningen. Det är alltså försvinnande lite socker som är tillsatt i just den maträtten. Här har man från tillverkarens håll gjort bedömningen att det sockret behöver finnas där, och ur ett näringsfysiologiskt perspektiv spelar det knappast någon roll för de allra flesta.

 

Färdigmat innehåller ingen näring

Det här är en vanlig uppfattning. Maten som produceras i industriköken ska vara mindre näringsrik än maten man lagar hemma i köket, har en del uppfattat det. Om jag inte misstar mig så var det ett paket av Findus Rostade kycklingfilé som Kalle plockade fram i avsnittet där jag medverkar. Jag ska nämna att just den maträtten innehåller svartvinbärsgelé, som gör att just sockermängden springer iväg lite. Men låt oss ändå kika på denna.

 

Rostad kycklingfilé med minirösti, broccoli, grönpepparsås och svartvinbär (från Findus) färdig mat anki och kalle

Ingredienser:

MINIRÖSTI 38%: potatis, torkad potatis, rapsolja, salt, druvsocker, stärkelse, stabiliseringsmedel (E464) och kryddor.

GRÖNPEPPARSÅS 22%: Skummjölk, vispgrädde, morötter, lök, smör, tomatpuré, nötköttsbuljong, stärkelse ,salt, grönpeppar, socker, grönsakskoncentrat (tomat, morot, lök), karamelliserat socker, vitpeppar och kryddextrakt.

KYCKLING 15,5% : Kycklinginnerfilé, stärkelse, druvsocker och salt

GRÖNSAKER 15,5%: Brytbönor.

SVARTVINBÄR 9%: Svartvinbärspuré, socker och stärkelse.

En portion väger 390 g och innehåller 73 g grönsaker

 

Näringsdeklaration:

Näringsvärde per 100 g

Energi: 133 kcal

Fett: 5,1 g

Varav mättat fett: 1,7 g

Kolhydrater: 15 g

Varav sockerarter: 5,2 g

Fiber: 2,3 g

Protein: 5,6 g

Salt: 0,87 g

 

Tyvärr har jag inte tillgång till någon analys av vitaminer och mineraler på just den här maträtten, men det är rimligt att anta att nivåerna av de näringsämnena inte är radikalt annorlunda än de skulle vara från samma maträtt som du har lagat själv.

 

Innehåller inte uppvärmd mat mindre näring än nylagad mat?

Jo, det skiljer sig lite. Det är framför allt nivåerna av värmekänsliga vitaminer som sjunker lite ju fler gånger man värmer upp maten. Men mat som tillagas i storköken kyls eller fryses ned och hamnar sedan i affärerna. Man håller inte på att värma upp, kyla ned, värma upp och kyla ned i onödan. Om du lagar storkok hemma och fryser in så gör du samma sak med maten.

 

Stärkelse i mat – är det bra?

Stärkelse är en konsistensgivare. Det finns i potatis, ris, pasta, bröd och andra sädesprodukter, och används också som tillsats för att göra konsistensen lite tjockare. Stärkelse är inte farligt och energin den bidrar med är inte avgörande för någons hälsosamma kroppsvikt.

 

Karamelliserat socker låter misstänkt – vad är det?

Det är bränt socker. Det används som färgsättning för att ge en brun ton, och ger också en viss smak. Vi tar inte upp någon nämnvärd energi från karamelliserat socker.

 

Tycker inte du att man ska äta svenskt kött?

Läser man asterixen på förpackningen på just den här maträtten (som vi nu får ha som exempel hela artikeln igenom eftersom det var den som var upprinnelsen till diskussionen), så framgår det att kycklingen är född och uppvuxen i Thailand.

Självklart skulle alla som äter kött i Sverige helst välja svenskt kött, om jag finge råda. Det har inte minst med den djuretiska aspekten att göra. Svensk djurlagsiftning må ha många mil kvar att springa innan vi kan känna oss nöjda, men jämfört med många andra länder är vår lagstiftning betydligt hårdare. Jag känner inte till djurlagstiftningen i Thailand, men helt klart skulle jag som konsument känna mig tryggare med att det är svensk kyckling som ligger på tallriken än importerad, om vi diskuterar konventionell uppfödning.

 

Om vi gör en metafysisk piruett (tack Johan, för lånet av det uttrycket!) och kommer tillbaka till vad hela avsnittet handlar om, så är det att få en given person att hitta acceptabla vägar till hälsosam viktminskning. En människa som under större delen av sitt vuxna liv och kanske även uppväxt har baserat sin kost på näringsmässigt helt fel livsmedel och/eller i helt fel proportioner kan hitta en enkel genväg tillbaka till dels en uppfattning om vad som är sund mat (potatis, kyckling och grönsaker i just den här maträtten, men självklart egentligen vad som helst som är baserat på näringsrika råvaror) och dessutom får en fingervisning om vad som vanligen är en rimlig portionsstorlek.

 

Är det inte för lite protein i färdigmat?

Det beror på vad man utgår från. Den rekommenderade mängden om 10-20 E% täcker man lätt om man äter färdigmat och fortsatt kompletterar med resten av dagen med vettig mat. För den som tränar blir det dock protein i underkant. En portion av nämnt maträtt innehåller runt 20 g protein, medan hårt tränande personer nog eftersträvar en aning mer än så – ska man upp i runt 2 gram per kg så behöver varje måltid innehålla en avsevärd mängd protein också. Mjölk, ost, kvarg och/eller ägg är bra och enkla komplement till en sådan maträtt om man behöver lite mer. Någon skulle så klart hävda att det också finns bra vegetariska proteinkällor. Självklart gör det det. En kartong färdigkokta bönor, hummus eller sojadryck fungerar också utmärkt. Det jag försöker göra är att föreslå livsmedel som är tillgängliga med ungefär samma lätthet. Om jag hade sagt att man ska komplettera en färdigrätt med hemkokta bönor eller egengjord linssallad så hade hela konceptet färdigmat tjänat ut sin rätt.

 

Är det inte för lite grönsaker i färdigmat?

Enligt Riksmaten 2010-11 äter vi i genomsnitt 176 gram grönsaker, baljväxter och rotfrukter samt 128 g frukt och bär per dag. Riksmaten dras med många metodologiska bekymmer, inte minst att svarsfrekvensen är lägre än önskvärt och att vi kan utgå från att det är de människor som har ett intresse av kost som svarar. Detta till trots finns det de som registrerar mycket låga intag av frukt och grönt – en del registrerar inte något intag alls – och det gör att vi kan utgå från att många människor inte får i sig frukt och grönt ens i närheten av de rekommenderade 500 g per dag. Om färdigmat innehåller en liten portion grönt – och konsumenten faktiskt äter upp detta – bidrar det åtminstone till att man får i sig en del av det vi anses behöva. Jag kan tycka att 73 g brytbönor är lite i minsta laget för en huvudmåltid, men samtidigt undrar jag vad som skulle hända om man la med ytterligare en näve grönt. Skulle den ätas upp? Det är ingen hemlighet att matsvinnet i Sverige är mycket högt, inte minst i frukt- och gröntgruppen. Frågan är hur många som äter upp ens de grönsaker som ligger med i färdigmatsportionerna.

(Jag pratar mycket om matsvinn i podden Mat och Marganaler, t.ex. avsnitt 41 där jag intervjuar vd för Scandinavian Organics, Nils Wetterlind.

 

Men samma sak gäller självklart här – vet vi med oss att vi får i oss lite för lite frukt och grönt, så är det ju en enkel sak att köpa till några tomater, paprikor eller apelsiner när vi ändå står och ska köpa färdigmat. Bara vi äter upp det – annars är det ingen vits.

 

Vettig färdigmat är ett bra alternativ om…

Alltså: om man av någon anledning inte lagar sin mat hemma i köket, så är vettig färdigmat ett bra alternativ. Du som redan har bra rutiner på att laga din egen mat eller har hittat en riktigt bra lunchrestaurang där du får den energi och näring du behöver, så finns det ingen näringsmässig anledning att byta.

Och jag vidhåller att färdigmat till och med kan vara ett fungerande matinslag där hälsosam viktminskning står i fokus. Allt beror på vad man jämför med.

 

Bilder: från SVT:s Träna med Kalle. Findus. Grönsaker byline: Christofer Lind