bananmjöl pod mat och marginalerMat och marginaler träffar Jannica Ståhl och Kajsa Nilsson, båda civilingenjörer bioteknik, med inriktning livsmedel. Vem kunde ana att mogna bananer kunde användas på ett helt nytt sätt? Dessutom: raps istället för soja och på vilket sätt kan kylkedjan påverka kötts bäst före-datum? Välkommen till veckans avsnitt!

Bananmjöl – en projektuppgift som fick stort intresse

Idén med bananmjöl kom som en uppgift på en projektkurs under utbildningen, som syftade till att skapa en produkt baserad på mogna bananer. Vad hände? Det skapades en produkt, där man efter behandling kunde mala ner hela bananen (med skalet på) till mjöl, som sedan kan användas som dessertpasta och kladdkaka samt som mjöl till annan bakning. Annan fördel: det blir en glutenfri produkt – något som många efterfrågar idag.

Flera företag hörde av sig och var intresserade av att köpa produkten av dem och testa marknaden under sitt eget varumärke. Då var det dock inte aktuellt, eftersom produktionsmöjligheter och tidsresurser inte fanns för storskalig produktion.

Relaterade länkar

Råsmart – med anledning av pressmeddelande om bananmjöl
Överblivna och bruna bananer blir mjöl (SvD)
Gör mjöl av bananer som ingen vill köpa (SVT)

Två andra projekt

Jannica berättar om sitt examensprojekt, som gått ut på att undersöka hur kylkedjan påverkar bäst före-datumet på livsmedel, framför allt för kött. Arbetet gjordes inom ramen för Dynahmat, ett projekt från Lunds Universitet, med flera andra projektdeltagare. Länk till Jannicas examensarbete.

Kajsa har undersökt om presskakan från tillverkningen av kallpressad rapsolja kan förädlas till något mer värdefullt än att säljas som djurfoder. Från Kajsa Nilssons publikation (källa: Lund University Libraries).

“Presskakan innehåller proteiner, fibrer och andra ämnen som inte följt med oljan och idag säljs pressresten som kraftfoder till boskapsdjur och priset ligger på ungefär 2 kr/kg. Är man snabbtänkt räknar man fort ut att eftersom man får mer restprodukt än olja så skulle det verkligen vara gynnande att öka värdet på presskakan”.

Både Jannica och Kajsa har alltså fokuserat på CSV i sina arbeten, även om de själva inte (tidigare) har använt det begreppet. Det är viktigt att särskilja CSR och CSV, och jag ser att alltfler företag inbegriper CSV i sitt CSR-arbete. Här är en kortfattad beskrivning av skillnaden:

CSR innebär traditionellt att ett givet företag köper PR-insatser i form av gåvor till behjärtansvärda insatser. Det ena behöver inte utesluta det andra, men CSR definierat på det sättet är ett kortsiktigt sätt att bygga sitt varumärke. CSV går snarare ut på att bygga in långsiktighet, hållbarhet och goda PR-möjligheter i balansomslutningen och göra det till en del av kommande intäkter och högre vinstmarginaler.

Bananmjöl, förädling av presskakan från rapsoljeproduktion, kött som håller längre – dessa upptäckter är värdefulla – och det finns flera som gynnas av det. Creating Shared Value i ett nötskal.

Värd:

Anki Sundin –  (anki@ankisundin.se)

Jingle: LofiLeif

Kommande föreläsningar

27 nov kl 15, Branschdagarna, Stockholm: Föreläsning om lönsam hållbarhet– det nya sättet att göra bra business med fokus på träningsbranschen